– Finns minnet kvar i bygden? frågar sig Bengt Waldebring, regionchef för LRF i både Sörmland, Östergötland och Örebro.
Han har ägnat mycket tid åt mjältbrand den senaste månaden, allt sedan larmet om att flera kor dött på två gårdar i Närke.
– Smittan kom sannolikt från döda djur som grävdes ner efter utbrottet 1943. Sporerna kom upp till ytan när man grävde upp jord för att underlätta för djuren att ta sig över ett sankt område.
Av de 105 djur som fanns i besättningen dog 19. Resten behandlades med penicillin, men smittan spreds ändå till en annan besättning i närheten.
– Förmodligen kommer fler djur att få avlivas, säger Bengt Waldebring.
Han höll nyligen i ett stormöte för oroliga lantbrukare i det aktuella området.
– Man vill förstås veta om man vågar starta egna grävarbeten.
Det blir en mycket omfattande utredning. SVA vill kartlägga alla mjältbrandsfall från 1917 och fram till i dag. Tanken är att man i första vändan ska begränsa efterforskningarna till Örebro län, men att erfarenheterna därifrån sedan ska användas still samma kartläggning över hela landet.
Nu ska mjältbrandsgravarna kartläggas
I dag finns ingen riktig dokumentation över var de gamla mjältbrandsgravarna finns. Nu ska det bli ändring. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och LRF förbereder en landsomfattande kartläggning. Men det brådskar.
Så jobbar vi med nyheter