Inhyrd personal har länge varit en realitet inom sjukvården, där dubbelt så dyra stafettläkare och -sjuksköterskor fått fylla vakanserna när landstingen inte förmått rekrytera ordinarie personal. Landstinget Sörmland betalade förra året 169 miljoner kronor för inhyrd personal.
Nu syns en liknande utveckling hos kommunerna, där det nu börjar bli allt vanligare med hyrsocionomer. Vi har frågat företrädare för samtliga kommuner i Sörmland hur de ställer sig till inhyrd personal. Samtliga säger att de har, eller har haft, hyrsocionomer för att fylla vakanser alternativt avlasta vid tillfälliga arbetstoppar.
I dag kan nyutexaminerade socialsekreterare välja och vraka mellan jobben. Och så kommer det att förbli ett bra tag, enligt Arbetsförmedlingens Yrkeskompass. Enligt den kan socionomerna räkna med en fortsatt god arbetsmarknad de närmaste tio åren.
Det finns flera skäl till utvecklingen. En viktig faktor är flyktingsituationen och antalet ensamkommande barn som kommunerna fick sig anvisade i höstas
– Vi hade planerat för 11, men det kom 57, säger Maud Höglander, socialchef i Gnesta.
Eftersom kommunerna får det praktiska ansvaret för de ensamkommande betyder det att en ansenlig arbetsbörda läggs på socialkontoren. Vissa arbetsuppgifter kan bara utföras av utbildade socionomer, men inte alla. Flera kommuner säger att man försöker styra över det administrativa på andra anställda, så att socialsekreterarna ska få jobba med det de är bäst på.
– Administrativt stöd och tydliga handläggningsrutiner är ett par av våra åtgärder, säger Glenn Andersson, verksamhetschef för individ och omsorg i Nyköping.
Samtidigt som fler behövs är det många som slutar. Att tvingas ta större ansvar än man känner att man klarar av är en vanlig orsak till att man lämnar yrket. Problemet har uppmärksammats av Arbetsmiljöverket som just nu genomför en landsomfattande inspektion på landets socialkontor.
Ute i kommunerna försöker man tackla problemet på olika sätt.
Oxelösunds kommun är en av dem som infört mentorstöd.
– Nyutexaminerade får stöd av erfarna kollegor, säger Katarina Haddon, områdeschef.
I Oxelösund är nyrekryteringsbehovet just nu akut.
– Av de totalt 15-20 tjänster som vi har är 7 för närvarande obesatta, säger Katarina Haddon.
Också här löser kommunen det akuta problemet genom att anställa hyrsocionomer.
– Men det börjar bli svårt att få tag på sådana också, åtminstone de med erfarenhet.
Att få tag på vikarier anses svårt på gränsen till omöjligt. Flera kommuner väljer i stället att överanställa, man anställer fler socialsekreterare än vad det egentligen finns tjänster till. Det gäller framförallt större kommuner där det alltid finns vakanta tjänster och arbetsuppgifter som måste göras.
– Det är en sån rörlig marknad och vi vill helt enkelt inte hamna i den situationen att flera på en gång slutar och så står man där och hittar inga vikarier, säger Lorraine Fröberg, socialchef i Katrineholm.
Ett annat sätt att lösa de egna problemen är att försöka ragga personal från grannkommunerna. Det har länets största kommun, Eskilstuna, fått känna av. Grannkommunen Kungsör ligger på pendlingsavstånd och har lockat till sig ett antal av Eskilstunas socialsekreterare under senare år.
– Men det roliga är att de flesta av dem har kommit tillbaka igen. De har upptäckt att det finns annat än lönen som visar om man är en bra arbetsgivare. Det kan vara mera värt att känna att man har stöttning i arbetet än att få 2 000-3 000 kronor mer i månadslön, säger Mehmed Hasanbegovic, socialchef i Eskilstuna
Men lönen kommer ändå att få större betydelse i framtiden. Det är hans kollega i Vingåker, Dag Wahlströmer, övertygad om.
– Vi befinner oss i början av en lönespiral och så kommer det att fortsätta så länge det fattas socionomer.