Det var i januari 2020 som tidningarna inom Sörmlands media skickade ut enkäten "Det öppna samhället" till alla anställda inom kommunerna och regionen i Sörmland, med ambitionen att undersöka hur väl förankrad den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen var inom länets offentliga sektor.
De 15 frågorna testade kunskaperna om öppenhet och sekretess. Visste deltagarna att de hade rätt att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till journalister? Eller att det är olagligt för chefen att efterforska vem som talat med media? Svaren lämnades anonymt, men om de ville kunde deltagarna tipsa oss om nyheter och lämna sina uppgifter så att vi kunde kontakta dem.
Responsen blev större än vi någonsin hade kunnat föreställa oss – över 8 000 personer valde att svara på frågorna – och resultatet var stundtals häpnadsväckande:
- 43 procent visste inte vad meddelarfrihet är
- 21 procent uppgav att de inte skulle våga tipsa en journalist om missförhållanden
- 70 procent var osäkra eller visste inte vilka handlingar de fick lämna ut
- 20 procent sa att en chef eller kommunikatör instruerat dem att inte prata med media
- Hälften uppgav – felaktigt – att dataskyddsförordningen, GDPR, hindrade dem att lämna ut personuppgifter till journalister
Dessutom bjöd enkäten på en del avslöjanden, som att anställda inom Nyköpings kommun hade fått skriva under ett avtal där det stod att de inte hade någon meddelarfrihet – trots att rättigheten står i grundlagen.
Undersökningen fick stor uppmärksamhet.
– Resultaten är oroväckande. Det riskerar både att leda till övertramp och dåligt ledarskap från chefer, och till tystnadskultur bland anställda, sa bland annat den tidigare justitiekanslern Anna Skarhed.
De sörmländska kommuntopparna lovade att de skulle arbeta med frågorna och hålla utbildningar på ämnet.
Men mindre än två månader senare var coronapandemin över oss. Den 1 maj 2020 kunde tidningarna inom Sörmlands media avslöja att flera kommuner i Sörmland och regionen gått samman och aktivt valt att mörka statistik över insjuknade med covid-19 inom äldreomsorgen.
Granskningen ledde bland annat till svidande kritik från Justitieombudsmannen, JO, som skrev att samordningen blottade "en bristande förståelse och respekt" för offentlighetsprincipen.
Vad blir det för resultat den här gången?