Regeringen har satt upp som mål att 90 procent av svenska befolkningen ska ha tillgång till 100 megabits bredband år 2020. Att öka anslutningsgraden i villaområden har setts som en utmaning, då efterfrågan på fiber i dessa områden har varit förhållandevis låg. I höstas tillsattes en särskild grupp för att informera om snabbt bredband, men också varna för fällorna när du ska välja leverantör. Nyligen lanserades en särskild sajt som främst riktar sig till konsumenter.
– Många kunder ser till de behov de har just nu och säger att de är nöjda, och förstår inte varför de ska ha något mer. Informationen om varför man egentligen kan behöva en bättre bredbandsanslutning framöver har varit dålig, säger Mattias Grafström, vd för Telekområdgivarna och ordförande i Bredbandsforums villagrupp.
Argumenten för att skaffa sig en fiberanslutning bygger på en förväntning om att det kommer att tjänster över nätet som kommer att ställa högre krav på säkerhet och stabilitet, samt att nätet kommer att behöva hantera större datamängder.
– Fiberbredband är som annan infrastruktur och det kan jämföras med vatten och el som också är sådant du måste bekosta själv när det ska dras, säger Mattias Grafström.
Att ansluta sig till ett fibernät är för de flesta en stor investering. Snittet för en anslutning till ett nät ligger på omkring 18 000 kronor, men det varierar mycket. Syftet med sajten är att tillhandahålla opartisk information som gäller olika typer av bredband.
Sajten riktar sig inte enbart till konsumenter. Det finns en förhoppning om att även fibernätsleverantörerna ska distribuera den, samt att kommunerna ska ta del av den.
– Det är stor skillnad på hur kommunerna hanterar tillstånd för att dra fiber och ge tillstånd till mobilmaster. Om de gör det svårare och dyrare för leverantörerna slår det även mot konsumenterna. Vill man ha en bra utbyggnad i kommunerna får man anstränga sig på vissa håll för att göra det, säger Mattias Grafström.