Förra året anmäldes 245000 digitala brott i Sverige. Nu har Stöldskyddsföreningen lanserat en ny tjänst om hur man kan skydda sig och få hjälp mot bland annat internetbedrägerier.
Nu lanserar Stöldskyddsföreningen, SSF, en plattform om hur man kan skydda sig mot internetbedrägerier och digitala brott i alla dess former. Tjänsten, säkerhetskollen.se, är kostnadsfri och stöds av bland annat polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
På hemsidan kan man ta reda på om man är utsatt för ett digitalt brott samt både tipsa och bli varnad om pågående bedrägerier. Man kan även få personlig hjälp och vägledning om man har, eller misstänker att man har, blivit utsatt för ett brott.
– Tjänsten startades i måndags och ligger helt rätt i tiden. Förra året polisanmäldes 245 000 digitala brott och då ska man ha i åtanke att de allra flesta inte upptäcks, säger Per Klingvall, chef för rådgivning, information och public affairs på Stöldskyddsföreningen.
– Det stora mediala intresset för presidentvalet i USA och pandemins effekter gör att den kanske inte syns så mycket i media just nu. Efter två dagar har vi ändå haft 10 000 sidvisningar och 3 000 unika besökare.1 219 besökare har även testat sina mejladresser.
Arbetet med sidan startades efter sommaren 2019, då SSF beslutade sig för att göra en satsning mot de digitala brotten. Man gjorde en undersökning bland annat för att finna de målgrupper som var mest relevanta att vända sig till.
– Vi fann ingen tjänst på marknaden som var heltäckande och beslutade oss för att sidan i första hand skulle rikta sig till vardagssurfare, såna som är mycket på nätet men kanske inte medvetna om riskerna, säger Per Klingvall.
Han understryker vikten av samarbetet med allmänheten, ju fler tips som kommer in desto bättre kommer tjänsten att bli.
Hur fungerar den personliga hjälpen ni erbjuder om någon tror sig vara utsatt för ett bedrägeri?
– Vi har ett team som jobbar med att ge råd och svara på frågor via telefon. Vi kan ta emot skärmbilder av telefonen på mejl, sms eller länkar personen är osäker på och ge råd för hur man ska göra, berättar Klingvall.
Sätten att luras är många, det här betyder de:
Phishing är nätfiske: Nätfiske går ut på att lura till sig uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera internetanvändare. Dessa försök sker oftast via e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare, som till exempel din bank. Du uppmanas att ge ut privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och betalkortsnummer. Seriösa banker, företag eller myndigheter skulle i själva verket aldrig uppmana sina kunder och användare att ge ut privata uppgifter via e-post.
Whaling: Är precis specifikt riktade attacker, men här handlar det om att maximera utdelningen genom att nå ut till de allra högsta hönsen, såsom verkställande direktörer eller ekonomichefer.
Smishing: Det förekommer även falska sms och e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare. Ofta består sms:et av en länk och en text om att en vinst eller ett paket finns att hämta ut. Du uppmanas sedan lämna ut privata uppgifter som kan användas av bedragaren för att komma åt dina konton.
Vishing: Ett klassiskt sätt att försöka få dig ur spel och lämna ut privata uppgifter är genom vishing där bedragaren helt enkelt ringer upp dig via röstsamtal. Med god övertalningsförmåga försöker dessa bedragare att lura till sig känslig information för att tömma dina konton.