Allt fler kvinnor Sörmland drabbas av arbetssjukdomar som har sociala och organisatoriska orsaker. Mellan 2010 och 2014 ökade antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket från 95 till 172.
– De flesta anmälningarna kommer från branscherna vård av äldre och funktionshindrade. Oftast beror det på relationer med kollegor och överordnade på arbetsplatsen, men också stress, påfrestande klientkontakter och stor arbetsmängd, säger Kjell Blom, utredare vid Arbetsmiljöverket.
Ulrich Stoetzer, handläggare vid Arbetsmiljöverket, säger att arbetslivet har förändrats.
– En förklaring kan vara att vi har haft en finanskris. Många hävdar att vi fortfarande är i den. Det påverkar arbetssituationen och benägenheten att anställa eller hur man hanterar de är situationerna. Man vågar inte satsa resurser.
Han menar att kraven för vissa anställda i arbetslivet har ökat.
– Det är en balansvåg med kraven i ena ändan och resurserna i den andra. Det kanske också är så att resurserna har minskat i form av rena pengar, stöd, verktyg och personal.
Arbetsmiljöverket har nu tagit fram förslag till föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö.
– Anledningen är att det här är något som man missar i många fall, säger Ulrich Stoetzer.
Enligt Arbetsmiljöverket kommer ett beslut om föreskrifterna sannolikt att fattas av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem efter sommaren, preliminärt under september månad.
– Det innebär att man får en reglering av de här faktorerna som man kan använda för att komma åt de här problemen, säger Ulrich Stoetzer och fortsätter:
– Nu blir det mer tydligt vilka faktorer inom organisatorisk och social arbetsmiljö man ska titta på. Det är också en hjälp för arbetsgivare att se vad de ska fokusera på.
Föreskrifterna handlar bland annat om att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska finnas mål för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Det första steget är att man beaktar de här frågorna i det dagliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Man ska inte bara titta på fysiska förhållanden som till exempel fläktar och skydd, utan även ta reda på hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön ser ut. Det är också viktigt när man gör organisationsförändringar, säger Ulrich Stoetzer.
De nya föreskrifterna handlar även om att förebygga att arbetstidens förläggning och psykiskt påfrestande arbete inte leder till ohälsa. Föreskrifterna är tänkta att fungera som underlag för Arbetsmiljöverkets inspektörer.
– Våra inspektörer kan vid en inspektion komma med ett inspektionsmeddelande där de ser vad det finns för brister inom de här områdena och ställa krav på att de ska åtgärdas.
Ulrich Stoetzer har forskat om vad som utmärker friska företag.
– Vi vet att det är en rimlig arbetsmängd i förhållande till vad man har för resurser, delaktighet, möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och att man blir behandlad schyst på arbetsplatsen är hälsofrämjande. Det främjar även produktion.