En spirometer ligger på Marie Landeblads bord. Den används för att genomföra lungfunktionstest av KOL- och astmapatienter. Marie Landeblad har arbetat inom vården i 40 år.
Och arbetet har förstås förändrats under de här åren.
– Jag har gett råd och stöd under alla år, men nu ska vi lyssna mer på patienten, säger hon.
Sedan i januari i år ingår hon och Bagaregatans vårdcentral i landstingets personcentrerade projekt. Projektet ska pågå hela året och ska utgå i större utsträckning från patientens egna behov. Projektet ska syfta till att förändra vården utifrån kroniskt sjukas behov.
Marie Landeblads arbete under projekttiden är utbildning och hon har redan noterat att det är ett annat syn- och arbetssätt som projektet handlar om.
– Det handlar om att patienten har rättigheter och kan ta mer ansvar för sin egen hälsa, vilket leder till en mer motiverad och delaktig patient, säger hon.
I stället för att ge råd och stöd så ska vården utgå från patienten. Vad och när vill patienten veta om sin sjukdom? Det gäller att känna av patientens behov, förklarar hon.
– I dag kanske vi lägger allt i knät hos patienten att så här och så här är det. I stället ska vi utgå från "hur skulle du vilja veta vad du kan göra?", "vad är du orolig för?", säger Marie Landeblad.
Det låter som självklarheter?
– Ja, men när man läser materialet om personcentrerad vård så har vi inte jobbat så här. I varje fall inte alltid, svarar hon.
Åsa Johansson är patient på Bagaregatans vårdcentral. Hon menar att det är viktigt att vårdpersonalen lär sig lyssna och känna av hur patienten vill ha sin vård, en del patienter kan behöva motiveras andra inte. Därför ställer det krav på vårdpersonalen.
– En del behöver pushas andra inte, det beror lite på hur man själv är som patient, säger hon.
Marie Landeblad tror att personcentrerad vård också kan stärka patientens tilltro till sin egen förmåga, och patienten tar då större ansvar, som bör resultera i friskare patienter.