– Det råder delade meningar hos lantbrukarna. I princip alla är i behov av det för att få en inkomstsäkring, men de skulle hellre få betalt för den produkt de producerar än att vara bidragstagare, säger Johan Lagerholm, vice ordförande i LRF Sörmland.
Till en början fanns EU-stödet för att säkra matproduktionen i Europa, men i dag produceras så mycket mat att det räcker och blir över. I stället fungerar jordbruksstödet som ett sätt att ge konsumenterna billigare mat.
Att stora markägare får mer stöd är därför naturligt, enligt Johan Lagerholm. Det kostar mer att driva ett stort lantbruk.
– En stor produktion medför större kostnader. Mer eller mindre alla är beroende av stödet för att få en skälig lönsamhet.
Att de stora gårdarna får mest är inte konstigt alls, enligt Petter Steen, funktionschef för EU-stöd vid länsstyrelsen i Sörmland.
– Det är ett arealbaserat stöd, den som har en stor gård har mer mark att bruka. Det är inte så att vi tippar pengarna hos de stora godsen, det är ersättning för ett utfört miljöarbete och kompensation för uteblivna inkomstökningar på kött, mjölk, ägg och så vidare, säger han.
– Vi är nettobetalare i EU, ska vi inte ta in alla pengar till Sverige bara för att vissa har mer mark än andra?
Att några av Sveriges rikaste personer tar emot EU-bidrag i Sörmland är inte heller konstigt, enligt Petter Steen.
– Det är för att det ligger nära Stockholm och många vd:ar väljer att köpa en gård här. De har samma rätt till stöd som alla andra. Vad de väljer att göra med sina gods är upp till dem, om de vill ha mark för att kunna rida eller jaga är deras val. Det är bra för Sörmland att pengarna kommer hit och används här.
– Det är inte kopplat till hur mycket pengar man har. Oavsett om du är kung eller statsminister har du rätt att få det.