Det viktiga när man inför generella hälsosamtal är att ha en ordentlig utvärdering.
Det säger Måns Rosén, chef för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
– Det är så väldigt olika upplagt. Och det är svårt att säga vilka som har effekt och vilka som inte har effekt.
Den forskning som SBU har granskat visar att det finns positiva effekter av generella kontroller när de är inriktade på ett visst sjukdomsområde. Exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.
– Det är definitivt bra att rikta in sig på något sjukdomsområde. Sen beror det på hur man gör, om man har uppföljande samtal.
Sörmland riktar in sig på hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2.
I Norsjö i Västerbotten, som fungerar som inspiration för Sörmland och andra län, infördes hälsokontroller redan 1985. Anledningen var att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar var värre där än på andra ställen. Dödligheten har sedan dess minskat och ligger på samma nivå som övriga landet. Samtidigt har dödligheten i dessa sjukdomar minskat i hela landet, något som försvårar mätningen.
Däremot finns inget som tyder på att generella hälsokontroller som genomförs på företag har någon effekt på hälsan.
– Man gör det på en generellt sett väldigt frisk befolkning. Det här är egentligen ingen nyhet, man har trott att det har legat till så här ganska länge. Men ändå fortsätter många företag.
Måns Rosén tror att orsaken till att företagen ändå fortsätter, är att arbetstagarna blir nöjda när de märker att företaget bryr sig om dem.
– Och arbetsgivaren märker att personalen blir nöjd. Det är min hypotes. Egentligen vore det nog bättre att satsa på andra arbetsmiljöåtgärder.