Tidigare statsepidemiolog Annika Linde.
Gunnar Rodin utanför Runtuna är orolig. Det görs inte tillräckligt för att bekämpa pandemin, menar han.
– Räddningen är vaccinationerna och sommaren. Men frågan är om det inte stiger så snabbt att sjukhusen blir överlupna med fall och att fler dör innan vändningen kommer.
Det som får honom att befara att det kan bli så är den brittiska varianten av coronaviruset. Han framhåller att han inte är någon expert på området. Men medierapporteringen om mutationen fick honom att börja fundera, och att börja analysera den statistik som finns hos regionen och Folkhälsomyndigheten.
En sak som slog honom var att det hela tiden talades om andelen av den brittiska varianten, men inte om antalet fall. När han började titta på den brittiska varianten för sig, så insåg han att antalet fall i många regioner ökar snabbt.
– Och jag tycker inte att det finns några tecken på att det inte kommer att fortsätta så, säger han.
Därav oron. Och därav hans farhåga att de åtgärder som nu finns på plats inte fungerar mot den brittiska varianten.
– Det verkar som experterna hyser en förhoppning om det ska fungera, fast man inte vet riktigt om det är så, säger han.
I Sörmland har den brittiska mutationen ökat stadigt under de senaste veckorna. Förra veckan utgjorde den 67 procent av alla fall. Eftersom det totala antalet fall också ökat, betyder det att även antalet av den brittiska varianten ökar snabbt. Precis som Gunnar Rodin har konstaterat.
Men när tidningen talar med olika experter inom medicin och smittspridning, menar de att det långtifrån är givet att utvecklingen måste fortsätta på samma oroande sätt.
En sak tycks dock klar. Den brittiska mutationen av viruset är mer smittsam än den gamla varianten.
Därmed bidrar dess utbredning till att det totala antalet fall ökar snabbare än vad som annars hade varit fallet, konstaterar Annika Linde, virolog och tidigare statsepidemiolog.
– Vi hade kanske haft en uppgång utan den. Men den bidrar till ökningstakten, även om det är svårt att säga exakt hur mycket, säger hon.
Och i takt med att den brittiska varianten fortsätter att sprida sig, finns risken att ökningshastigheten tilltar ytterligare.
Samtidigt menar Annika Linde att kurvan över det totala antalet fall i Sverige just nu inte pekar lika brant uppåt, som under de tidigare vågorna av pandemin, trots att den brittiska varianten breder ut sig.
Utvecklingen framöver beror till stora delar på hur väl befolkningen följer de råd och rekommendationer som finns, enligt Linde.
– Det blir helt avhängigt av vårt beteende, säger hon.
Men om smittspridningen ska dämpas, måste fler än i dag följa reglerna.
För just nu ser smittläget dystert ut i Sörmland. Den avmattning som kunde skönjas under förra veckan har inte hållit i sig, enligt smittskyddsläkare Signar Mäkitalo.
Att det totala antalet fall inte ökade så mycket förra veckan, ser ut att beror på att den gamla varianten av viruset minskar. Den brittiska varianten däremot fortsätter upp.
Finns det en risk för att antalet nya fall totalt sett ökar ännu snabbare, när den brittiska varianten breder ut sig och när ökningen av den brittiska mutationen inte längre kan kompenseras av att antalet fall av den gamla varianten minskar?
– Det finns en risk för det om vi inte ändrar vårt beteende, säger Signar Mäkitalo.
Samtidigt säger även han att utvecklingen går att påverka. Inte heller den brittiska varianten kan spridas om människor håller tillräckligt avstånd till varandra. Men eftersom mutationen är mer smittsam än den gamla varianten är det viktigare än någonsin att råd och rekommendationer följs.
Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo konstaterar att smittan just nu fortsätter att öka i Sörmland.
Annika Linde menar att det trots allt finns ljuspunkter. Vaccinationerna har redan minskat dödstalen, eftersom de äldre, mest utsatta, har fått vaccin först. Även det varmare vårvädret skulle kunna bidra till att smittökningen dämpas.
Och slutligen tillkommer ytterligare en faktor: Det verkar finnas en egen dynamik i smittspridningen. Den fortsätter inte uppåt i det oändliga. Signar Mäkitalo tror att det beror på att människor ändrar beteende om många i deras omgivning blir smittade och fler hamnar på sjukhus.
– När viruset kommer in i en grupp där man umgås mycket och tätt så smittas många i den gruppen, till slut når man en mättnad i den gruppen så antalet nysmittade minskar. Viruset letar sig sedan till nya grupper som umgås tätt, säger Mäkitalo.