Lars Franzell är chef för enheten för grova brott på polisen i Eskilstuna.
Fallet med Maya är inte unikt. Tvärtom är fenomenet med utpressningar, böter och påhittade skulder vanligt förekommande och en viktig inkomstkälla för kriminella grupperingar, enligt Lars Franzell.
– Man får stryk, man blir skjuten, familjer får ett rent helvete när skulderna läggs över på dem. Ibland säljs skulden till någon annan bandit som lägger på 100 procent. Det förekommer hur mycket som helst och har förekommit i många år. Vi har ett otal sådana anmälningar och utredningar just nu.
Trots problemets omfattning säger Lars Franzell att ärendena sällan når hela vägen till tingsrätten. Anledningen är enkel.
– De flesta vågar inte fullfölja sin berättelse och backar ur. Mörkertalet är nog hur stort som helst.
För att ta sig ur en situation likt den Maya och hennes familj hamnat i anser han att det enda alternativet är att vända sig till polisen.
– De måste ta hjälp av rättsvårdande myndigheter och sedan fullfölja. Då kommer de ur den där skuldfällan med påhittade skulder. Annars är det svårt för de här stackars människorna. De kriminella är som blodiglar – så länge det finns pengar så fortsätter de försöka suga ut vartenda öre.
Den här kvinnan säger att hon inte litar på att polisen kan skydda henne. Vad kan polisen erbjuda den som vill berätta?
– Vi har hur mycket kapacitet som helst för att skydda människor. En förutsättning är att man gör en polisanmälan och lägger fram hela sanningen – bakgrunden, vad som hänt, vem som gjort vad. Gör man det så kan man få skydd.
Mikael Backman, polisområdeschef i Sörmland, är även han välbekant med problematiken kring utpressningar och påhittade skulder. Han betonar, likt Lars Franzell, att en förutsättning för att kunna få hjälp är att man tar kontakt med polisen och delar med sig av det man vet.
– Mitt råd är att alltid kontakta polisen och ha tillit till att vi på ett omdömesfullt sätt kan hantera sådant här. Polisen har kompetensen att göra professionella hot- och riskbedömningar kring vilka säkerhetsåtgärder som är lämpliga att vidta och vi har alltid samråd med berörda innan vi vidtar åtgärder som skulle påverka risken för de här drabbade familjerna.
Mikael Backman är polisområdeschef i Sörmland.
Enligt Mikael Backman och Lars Franzell kan sådana åtgärder innefatta bland annat bevakning och rondering i anslutning till bostäder eller, om hotbilden så kräver, olika typer av skyddat boende.
– Vi har till och med skickat folk utomlands där de får börja om med nya namn och nya identiteter, säger Lars Franzell.
Maya berättar om andra offer för gängen. Familjer vars tonårsbarn tvingas sälja, förvara och förflytta droger och pengar. Lars Franzell säger att han är väl medveten om hur det ser ut.
– Vi kallar dem mulor. De tvingas bära på och förmedla grejer och kan få någon påse pulver ibland om de är duktiga. Det är ett riktigt ekorrhjul de hamnar i, men så funkar den hårda världen.
Det handlar om pojkar så unga som 12–13 år?
– Ju yngre de är desto bättre för de riktiga gärningsmännen eftersom de inte åker dit på några riktiga straff. Det händer även att de här ungdomarna själva hotar och pressar folk på pengar eller håller i vapnet när det skjuts.
Hur går rekryteringen till?
– De dras till varandra. De yngre vill ha en identitet och de äldre vet hur de ska utnyttja det. Vissa börjar spela fotboll, andra testar droger, blir skuldsatta och sedan är de fast.