Metallstölder har varit ett växande problem i takt med att metallpriserna har stigit. Främst stjäls begärliga metaller som koppar. Uppmärksammade stölder av kopparledningar har lett till att tågtrafik på olika håll i landet vid ett flertal tillfällen har stått stilla. Flera kyrkor har också blivit av med sina koppartak.
Den svenska industrin tillhör också de som har fått sin beskärda del av problemen. Det berättar kommissarie Mats Scherp, som är Rikspolisstyrelsens sakkunnige inom metallstölder.
— Inom industrin är det oftast väl organiserade stölder där man vet vad som ska stjälas och var det ska avsättas. Det är rejäla partier som försvinner och ganska betydande summor det handlar om, säger han.
Polisens bild av metallstöldernas omfattning är dock bristfällig. Stölderna har ingen egen brottskod inom polisens anmälningssystem och gör det därför svårt för myndigheten att ha en klar bild av situationen.
— Det är väldigt problematiskt. Vi behöver brottskoder så att vi kan göra ett bra jobb, säger Scherp som hoppas att Brottsförebygganderådet beslutar om koder innan årsskiftet.
Mycket av det gods som stjäls antas säljas till mindre nogräknade handlare för att sedan säljas vidare innan det till slut återfinns hos mer seriösa företag. När det väl hamnat där är det svårt att spåra. En del gods försvinner också utomlands.
För att komma åt metallstölderna anser Scherp att det måste ställas tuffare krav på skrotbranschen. Från polisens sida vill man se ett förbud mot kontanthandel inom branschen och bättre möjlighet att syna skrothandlarna.
— Det måste gå att kontrollera de som finns i branschen utan att ha en specifik brottsmisstanke.