Regeringen vill ge den pressade Polismyndigheten mer tid till kärnverksamheterna. Då måste andra arbetsbördor lyftas bort.
Till dessa hör de lagstadgade uppgifter som polisen har inom djurområdet. Lejonparten av dessa ska polisen sluta utföra, föreslår en statlig utredning.
Enligt utredningsbetänkandet ska polisen i framtiden inte omhänderta vanvårdade djur. Den ska inte heller ägna sig åt att transportera, förvara, sälja, överlåta eller se till att djur avlivas.
Polisen ska också sluta handlägga exempelvis koppel- och munkorgstvång, och att omhänderta djur som orsakar skada eller oangelägenhet.
I allt väsentligt är det en bra och välkommen förändring. Det tycker Karl Holm, rättschef i polisens Region öst .
– Det är bra att vi får en rationell översyn av vad polisen ska ägna sig åt och inte. Vi har i alla år varit en myndighet som i mångt och mycket blivit den yttersta utposten för problemlösning i samhället. När fler och fler sådana uppgifter blir permanenta uppstår ett resursproblem,
Polisen i Sörmland tycker i och för sig inte att kärnverksamheten påverkas nämnvärt av djuruppgifterna. Men de tar cirka 20 procent av lednings- och planeringsresurserna i anspråk. Går utredningsförslaget igenom, ska polisen i princip bara utföra djuruppdrag där vålds- och tvångsbefogenheter krävs.
Det övergripande ansvaret för svenskt djurskydd ligger hos Jordbruksverket. Men det är länsstyrelserna som utför djurkontrollerna, utfärdar tillstånd och beslutar om de omhändertaganden som polisen verkställer. Det är länsstyrelserna som enligt förslaget ska överta polisens uppgifter.
Motståndet till det är kompakt hos länsstyrelserna. Medan polisen och andra remissinstanser hissar utredningsförslaget, finns det också instanser utöver länsstyrelserna som dissar det. Djurrättsorganisationen Djurens rätt vill att de flesta uppgifterna ska ligga kvar hos polisen.
– Vi ser inga hinder mot att vissa administrativa uppgifter flyttas över till länsstyrelserna. Men polisen ska bekämpa brott och förslaget minskar djurens status som brottsoffer. Den vill vi i stället höja, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig vid organisationen.
Djurens rätt tycker att polisens kompetens och kunskaper inom området är väl värda att bygga vidare på.
– Vi vill gärna se att polisen ges möjligheten att utöka sina specialkunskaper. Vi behöver fler djurpoliser över hela landet som kan arbeta heltid med djurärenden.
Länsstyrelserna lyfter i sin kritik mot förslaget fram att de inte har resurserna som krävs för att överta polisens uppgifter. Även Djurens rätt befarar att en ökad arbetsbörda för länsstyrelserna kan leda till sämre djurskydd. Risken för jäv när en myndighet ska både besluta om och verkställa ett omhändertagande riskerar också att leda till färre kontroller.
I fjol uppgick Sörmlandspolisens kostnader inom djurområdet till närmare en kvarts miljon kronor. I den summan ingår inte personalkostnaderna. Utredningen har försökt att uppskatta vad förändringarna kommer att kosta länsstyrelserna. Bedömningen är att de behöver ett tillskott på 45 miljoner kronor. Pengarna ska enligt förslaget tas från polisen.
Länsveterinär Ann Jaconelli vid länsstyrelsen Södermanland är skeptisk till kalkylen.
– Vi tror att kostnaderna är mycket högre. Då hamnar de hos oss och vi har inte de resurserna. Det har föreslagits att det i stället ska finnas en central pott att ta pengar ur, så att den enskilda myndigheten inte behöver belastas. Det vore bättre.