Tjänstemannarapporter om framtiden för länets tre sjukhus har orsakat rabalder i landstinget förut. I december 2003 föreslog tjänstemännen att operationsverksamheten vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm skulle läggas ner. Protesterna blev massiva, inte minst från den mäktiga arbetarekommunen.
En månad senare hade den dåvarande socialdemokratiska ledningen fått nog och avgick.
Problem i knät
Tre månader före valet har den nuvarande socialdemokratiska majoriteten fått ett liknande, och förmodligen lika ovälkommet, problem i knät.
Den rapport som låg på nämndens bord i går handlar om sjukvårdspolitiken fram till 2020.
Den innehåller inte några precisa förslag, men slutsatsen att länet inte har befolkningsunderlag eller resurser för akutverksamhet på tre sjukhus har uppenbarligen fått larmklockorna att ringa i Katrineholm.
Åsa Kullgren tycker att formuleringen är olycklig.
– Jag drar inte samma slutsats som tjänstemännen. Jag är övertygad om att vi behöver akutverksamhet vid tre sjukhus, sa hon efter sammanträdet.
”Inga fribrev”
Och den slutsatsen är inte bara opinionsmässigt grundad, försäkrar hon.
– Våra geografiska förhållanden är sådana att verksamheten kräver akutverksamhet på tre håll.
Men hon tillägger att det gäller förhållandena i dag.
– Inget sjukhus har fribrev för all framtid.
Större delen av tjänstemannarapporten fick ändå politikernas godkännande. Men sista sidan, med slutsatserna om akutverksamheten, lyftes ur.
– Den får budgetberedningen i uppdrag att arbeta vidare med, säger Åsa Kullgren.
Hälso- och sjukvårdschefen Ingrid Mårselius, som är ytterst ansvarig för rapporten, är ångerfull.
– Vi hade ingen tanke på att man kunde läsa in en nedläggning av akutverksamheten i vår skrivning, säger hon.