Som många andra 18-åringar började Pontus gå mycket på krogen. Det började alltid med spel på en Jack Vegasmaskin, 20-40 kronor satsade han som oftast och gick därifrån med 200-300 kronor, pengar som gick till drinkar. Efter några månader eskalerade det hela. Pontus började gå ut oftare, han behövde spela, känna vinnarruset och vara "kung i baren". Med tiden började Pontus gå ut ensam på krogen, enbart för att spela.
– Det var fantastiskt med alla blinkande lampor och ljudet när man vann, säger Pontus med stora uppspärrade ögon och ett leende på läpparna.
Nu var det inte snack om att spela för 20-40 kronor längre. Pontus hade 1500-2000 kronor i fickan när han gick ut för att spela. Oftast kom han hem med samma pengar, ibland inga pengar alls. Men de gånger han kom hem med vinst var de gånger han räknade.
– Vilken adrenalinkick, ett rus som gick genom hela kroppen, säger Pontus.
Med tiden började Pontus träffa likasinnade på krogen. De satt och spelade vid varsin Jack Vegasmaskin, pratade, firade varandras vinster och gick glada därifrån. Nu eskalerade det igen. Han började åka till svartklubbar i Stockholm med sina nya spelvänner. De hade kontakter och visste vart man skulle gå.
Nu blev insatserna ännu större. Folk spelade för hundratusentals kronor, själv var han inte riktigt i den klassen. Det blev tre eller fyra resor till Stockholm för Pontus. Han kände på atmosfären att allt inte stod rätt till där. Bland annat prostituerade som kom till spelare med mycket pengar.
Pontus har alltid haft gott om pengar. Han började jobba i tidig ålder och tjänade bra, mest för att han jobbade väldigt mycket.
– Jag betalade alla mina räkningar och hade ett litet sparkonto, resten av pengarna gick till spel. Jag har aldrig i hela mitt liv haft en betalningsanmärkelse, säger Pontus.
Men alla pengar gick inte till spel. Med mycket pengar på spelkontot började Pontus köpa exklusiva kläder, en fräsig bil och lyxigare mat. Han hade alltid gott om pengar på fickan.
– Jag har alltid haft turen på min sida, vunnit mycket på spelen, säger Pontus.
Men Pontus leverne började tära på hans spelkonto, han behövde börja vinna mer pengar.
Vid 25-årsåldern öppnade Pontus sitt första konto på ett onlinecasino. Han satte in 500 till 1000 kronor och började spela på slotmaskinerna. Vinsterna var bra mycket högre här än på Jack Vegasmaskinerna på krogarna. Pengarna började återigen strömma in på kontot, han spelade nu på all sin lediga tid.
Insatserna ökade ganska snabbt till 20-40 kronor per spel. Vinsterna blev större och under kort tid vann Pontus 60 000 till 80 000 kronor ett flertal gånger. Kicken han fick i kroppen vid vinsterna gick aldrig att få på ett annat sätt. På spelkontot fanns det över en halv miljon.
– Det var nu jag fick upp ögonen för roulette, säger Pontus med tindrande ögon.
Han öppnade fler spelkonton, som mest hade han konton hos åtta spelbolag. Om han inte vann på ena stället bytte han bara till ett annat onlinecasino och spelade vidare. Han förlorade massor av pengar under en tid, men han lurade sig själv att han hade läget under kontroll. Han förstod inte själv att han drabbats av speldjävulen.
– Jag minns att jag en gång tänkte att jag skulle gå ut framför en långtradare på E20 för att jag var så besviken, säger Pontus med en suck.
När Pontus var runt 30 år hade han en vinstvecka. Han vann på i stort sett allt han rörde vid. Insatserna ökade rejält. Under den veckan vann han över 300 000 kronor. Han avslutade med en storsatsning.
– Jag satsade 10 000 kronor var på fyra olika nummer på roulette, ett av numren gick in och jag vann 360 000, jag var oövervinnlig. Då tänkte jag att jag aldrig ska spela igen, säger Pontus.
Men det var lättare sagt än gjort. Mobilen bombades av mejl, sms och reklam från alla spelbolag. De lockade med extra stora bonusar om han kom tillbaka och spelade med dem igen. På tv var det reklam för spel hela tiden. I brevlådan i hemmet kom det hela tiden reklam från spelbolagen, det var omöjligt att hålla sig undan.
Pontus låste sina konton hos spelbolagen, sex månader var maxtaket, sedan öppnades de igen.
All reklam på tv fick till slut Pontus på fall. Han öppnade nya spelkonton hos nya spelbolag på internet. När de låsta kontona öppnades började han spela på dem också.
Pontus ville ha mer och mer. Insatserna ökade igen.
– Pengarna var ju bara några siffror på ett konto, säger Pontus och skruvar på sig. Hade jag haft alla pengarna i sedlar på köksbordet hade jag insett hur mycket det egentligen var, fortsätter han med blicken ner i köksbordet.
Pontus närmade sig slutet på sin spelkarriär. Förra året spelade han bort 300 000 kronor på fem veckor.
– Då tog jag mig en riktig funderare. Vad håller jag på med? säger Pontus och vänder sig mot sin lilla dotter som sitter i barnstolen intill.
Pontus hade nyligen blivit pappa för första gången.
– Det var inte rätt mot mitt egna barn, skulle inte hon få en trygg och säker uppväxt? Bara för att jag spelar bort en massa pengar, säger Pontus lågmält.
Pontus tog det slutgiltiga beslutet att sluta spela vid årsskiftet. Han tog det på eget initiativ. Ingen i hans omgivning vet om hans tidigare spelberoende, inte ens hans fru.
– Skulle hon veta om hur mycket jag spelat bort skulle hon förmodligen sparka ut mig, säger Pontus.
Han försöker räkna ut hur mycket pengar han lagt på spel under 15 år.
– Det är lätt över två miljoner, det är helt sjukt, suckar Pontus.
Under alla år som Pontus spelat har han aldrig själv känt att han var spelberoende.
– Det stavas självförnekelse, säger Pontus. Jag kan inte ge några tips till andra om hur de ska spela, de måste själva öppna ögonen och inse att de har ett beroende, fortsätter Pontus.
Det har nu gått ett halvår sedan Pontus spelade senast.
– Men det är inte lätt, all jävla reklam på tv hela tiden, den mal på och jag känner hur suget finns inom mig. Jag hoppas inte trilla dit igen, men jag vet inte... Min motivation är min dotter, avslutar Pontus och är nära till gråt.
Fotnot: Pontus är ett fingerat namn och heter egentligen något annat.