Positiva beskedet om skyddsutrustning i Sörmland

På flera håll larmas om att skyddsutrustning får vårdpersonal kan ta slut. Men trots hårt tryck på intensiven står Sörmland väl rustat, säger Magnus Johansson, regional sjukvårdsledare.

Region Sörmland upplever ingen brist på skyddsutrustning för sjukvårdspersonal. Det uppger Magnus Johansson, regional sjukvårdsledare.

Region Sörmland upplever ingen brist på skyddsutrustning för sjukvårdspersonal. Det uppger Magnus Johansson, regional sjukvårdsledare.

Foto: TT, Region Sörmland, Ulf Huett

Sörmland2020-04-04 05:33

Enligt Vårdförbundet kommer larm från hela landet om brist på skyddsutrustning och oro bland personal som vårdar coronasmittade. I Region Sörmland syns dock inga sådana tecken, säger Magnus Johansson.

– Vi har utrustning och fortsätter få leveranser. Vi behöver hela tiden fylla på och det är ett intensivt arbete att få ut utrustningen till alla enheter som behöver den. Men just nu finns inget som tyder på att det inte skulle fungera.

Regionen följer, enligt Magnus Johansson, WHO:s rekommendationer kring skyddsutrustning får vårdpersonal.

– Om patienten är bekräftad covid-19 ska man ha ett stänkskydd, munskydd, långärmad skyddsrock och handskar. För vissa typer av ingrepp där det kan bildas så kallad aerosol ska man ha andningsskydd i stället för munskydd.

undefined
Magnus Johansson är regional sjukvårdsledare på Region Sörmland.

Karin Frisell, medicinskt ledningsansvarig på intensivvårdsavdelningen (IVA) på Mälarsjukhuset delar uppfattningen att personalen har tillgång till den skyddsutrustning de behöver.

– Intensivvården upplever ingen brist. Vi är nöjda med tillgången på skyddsutrustning och litar på att vi får det vi behöver, säger hon.

En anställd på kvinnokliniken som vill förbli anonym säger till tidningen att personalen där oroas över bristande skyddsutrustning. Detta efter en händelse för ett par veckor sedan där en kvinna kort efter förlossningen bekräftades smittad.

– Hon sa att hon hade varit sjuk i flera veckor, men läkaren tyckte att vi var knäppa som ville skydda oss. Det var ”absolut inte corona”, men vi fick ta ett prov i alla fall. Mycket riktigt var provet positivt.

– IVA och akutsjukvården har all skyddsutrustning, men vi är väldigt utsatta. Vi arbetar nära inpå unga kvinnor som ofta kan ha lindriga symptom. Jag kan inte tala för alla, men många känner sig rädda och oroliga.

undefined
Sjukvårdspersonal i skyddskläder, ansiktsmask och visir. Skyddsutrustningen är en förutsättning för att kunna vårda svårt sjuka covid-19-patienter.

Lena Lindh, avdelningsordförande på Vårdförbundet i Sörmland, känner till förlossningen med den smittade mamman. Hon konstaterar att födande kvinnor kan uppvisa symptom som påminner om corona, däribland förhöjd temperatur, hosta och slemhinnor, och att det därför kan vara svårt att avgöra.

– Som barnmorska arbetar man väldigt nära inpå människor. Då borde man ha ordentliga riktlinjer för vilken skyddsutrustning som gäller, säger hon.

Hon poängterar samtidigt att hon inte fått några indikationer på någon utbredd oro bland vårdpersonalen eller att det skulle råda brist på skyddsutrustning.

– Personalen på våra sjukhus får än så länge använda den utrustning de behöver och det verkar inte finnas några restriktioner kring användningen. Tvärtom vet jag att man fått gehör för en del önskemål.

Bland annat har personal som träffar patienter med grova luftvägssymptom men som inte är konstaterat sjuka, och därför inte behöver ha långärmat, uttryckt oro över att behöva jobba i kortärmat.

undefined
Lena Lindh är avdelningsordförande för Vårdförbundet i Sörmland.

– Man framförde en önska om att få ha långärmat. Arbetsgivaren valde att bemöta medarbetarnas oro och de fick igenom det. Det tycker jag är positivt.

Hon har däremot märkt av en oro bland sjuksköterskor som snabbt behövt ställa om från specialiserade mottagningar till att arbeta på de nyöppnade covid-19-avdelningarna.

– Det är helt nya arbetsgifter och rutiner att gå från att jobba på en ögon- eller hudmottagning till en avdelning med de här smittsamma patienterna och skyddsutrustning som ska på och av. Jag säger inte att någon gör fel, men det är en tuff omställning.

Så funkar droppsmitta

Droppsmitta uppstår genom nysningar, hosta eller kräkningar som ger en dusch av droppar, så kallade aerosoler. Dropparna når i regel inte längre än ungefär en meter innan de faller ner till marken.

Smittämnen överförs när dropparna kommer i kontakt med slemhinnan i ögon, näsa eller mun. Detta kan ske antingen genom att dropparna når slemhinnorna direkt från exempelvis en nysning eller genom att de hamnar på föremål och ytor och därefter förs vidare genom exempelvis händerna.

Källa: Vårdhandboken

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!