Professor: Kommunernas mörkläggning ett grundlagsbrott

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, menar att politikernas val att ställa sig bakom de tjänstemän som utreds av JO kan leda till nekad ansvarsfrihet. "En ansvarig arbetsgivare hade sagt att det här är åt helvete", säger han.

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Foto: Uppsala Universitet

Sörmland2020-10-21 05:30

Justitieombudsmannen (JO) inledde i somras en granskning av Region Sörmland och åtta sörmländska kommuner (Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs och Trosa). Detta sedan Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter fått avslag på begäran att få ta del av smittläget inom äldreomsorgen och sedan kunde avslöja att kommunerna och regionen medvetet och samordnat mörkat uppgifterna.

JO har som en del av granskningen begärt att kommunerna och regionen redogör för händelseförloppet. Sju av åtta kommunstyrelser, liksom regionstyrelsen, har nu klubbat sina respektive yttranden (Oxelösund fattar beslut 21/10), och innehållet är snarlikt. Såväl regionen som kommunerna avfärdar anklagelserna om samordning kring avslagsbeslut och fördröjda svar, trots mejlkommunikation som visar på det motsatta.

Att politikerna väljer att ställa sig bakom sina tjänstemän kritiseras nu av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Han uttryckte redan i våras skarp kritik mot kommunernas och regionens agerande.

– Det var ganska uppenbart när jag tittade på mejlen att man hade samordnat sig, och det var uppenbart att man använt sig av felaktiga sekretessgrunder. Om nu politikerna ställer sig bakom det där så får de ikläda sig det ansvaret, säger han och fortsätter:

– Det hade varit otroligt snyggt om man sagt att japp, vi gjorde fel, det här blev inte bra. Men det verkar inte vara tidens melodi att göra så.

Ansvariga politiker på kommunal och regional nivå har, konstaterar han, inget formellt ansvar för eventuella fel som begåtts av de tjänstemän man nu ställer sig bakom.

– Man kan inte säga att politikerna har brutit mot grundlagen, men man stöder förvaltningar som beter sig på det viset, och det är illa nog.

Samtidigt, menar Olle Lundin, finns möjlighet till ansvarsutkrävande genom revisionen, vars uppdrag är att granska all verksamhet inom kommunerna och regionen och ge kommun- och regionfullmäktige underlag inför den årliga ansvarsprövningen.

– En ansvarig arbetsgivare hade naturligtvis sagt att det här är åt helvete, och så hade man huggit huvudet av ett par tjänstemän. Men nu valde man en annan väg, tydligen.

– Revisorerna skulle redan nu, oavsett vad JO säger, kunna gå in och granska det här och då rimligen komma fram till att här har politikerna beslutat att backa upp tjänstemännen i sin olaglighet och sina grundlagsbrott. Det tycker inte vi är något våra politiker ska hålla på med och därför tycker inte vi att man ska ge dem (politikerna, reds anm.) ansvarsfrihet, och sedan får fullmäktige ta ställning till det. Det är en situation som absolut skulle kunna uppstå.

Flera kommuner menar att man förvisso diskuterat offentlighet och sekretess, men att detta inte påverkat det egna beslutet och att det absolut inte förekommit någon samordning. Hur ser du på den linjen?

– Det är klart att besluten har fattats av behöriga tjänstemän på varje kommun, men att de samordnat svaren är väl ganska tydligt utifrån den mejlkonversation jag sett.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!