Sörmland ska vara Sveriges friskaste län år 2025.
Det är i alla fall Region Sörmlands mål. Men man har på många sätt en lång väg att vandra. Nivåerna för barnfattigdom, fetma och passiv rökning bland barn hör till de högsta i landet. En ny rapport visar på nedslående resultat även vad gäller det psykiska måendet bland många unga.
Sedan 2004 genomför Region Sörmland enkätundersökningen Liv & Hälsa ung där barn och ungdomar i årskurs 7 och 9, samt årskurs 2 i gymnasiet, får självskatta sina levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Nyligen presenterades resultaten av 2020 års undersökning.
Elevernas svar visar på utbredd problematik med stress, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa, främst bland flickor. Bara 60 procent av de tillfrågade tjejerna, och 80 procent av killarna, uppger att de mår bra. En tredjedel av eleverna uppger att de har sömnsvårigheter och över hälften att de känner stress flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag.
– Det är klart att det vore roligare om den psykiska hälsan ökade, men det är inget direkt oväntat resultat. Det finns många bakomliggande faktorer som vi måste fundera över, säger Maria Vejdal, verksamhetschef för välfärd och folkhälsa på Region Sörmland.
I år har Maria Vejdal och hennes kollegor för första gången gjort en djupanalys av tidigare års resultat för att kunna följa utvecklingen över tid, urskilja trender, engångsföreteelser – och undersöka kopplingar mellan variabler. Resultatet presenteras nu som det första kapitlet i en rapport med den hoppfulla, men lite tvekande titeln På väg mot Sveriges friskaste län 2025..?.
– Ofta får man en överblicksbild: Så här mår barn och unga just nu. Det unika med att titta tolv år bakåt i tiden är att vi får en jämförelse över lång tid. Vi vill ge alla som möter barn och unga ute i våra verksamheter ett bra underlag att utgå ifrån när man beslutar om vilka insatser som behövs.
Jämförelsen över tid visar att andelen elever som rapporterar att de mår bra har sjunkit i alla årskurser. Bland tjejer med nästan 20 procent sedan 2008, och bland killar med tio procent.
Eleverna i sjunde klass upplever sig genomgående må bättre än i de högre årskurserna.
– Där händer något. Vi letar efter andra parametrar som kan kopplas dit och ser att den fysiska aktiviteten minskar ungefär samtidigt. Kanske spelar det roll för den självupplevda hälsan?
En ny fråga för i år handlar om sociala medier. Där vuxenvärlden är snabba med att dra likhetstecken mellan plattformarnas starka fokus på perfekt yta och psykisk ohälsa, fick Maria Vejdal och hennes team en ny insikt.
– Ungdomarna själva rapporterar också en stark känsla av trygghet kopplat till det där.
Med den här kännedomen om situationen och utvecklingen över tid – hur ska trenden vändas?
– Tidiga insatser är det absolut första jag tänker på. Utifrån vårt perspektiv som jobbar mycket på strategisk nivå handlar det om att kroka arm med alla som jobbar för barn och ungas bästa och lägga krut på att arbeta tillsammans och utifrån det vi vet. Vi ska inte chansa, gissa eller anta vad unga mår bra eller dåligt av – vi ska ställa frågan.
Maria Vejdal tystnar ett ögonblick, och tillägger sedan:
– Det kanske är ännu viktigare än tidiga insatser – barn och ungas delaktighet i sin egen verklighet.