Den muslimska fastehögtiden ramadan inleddes den 6 juni, samma dag som Sveriges nationaldag. Något som tog spinn i vissa kretsar i sociala medier.
Någon menade att det är Sveriges regering som sett till att lägga ramadan på nationaldagen för att "pissa på den svenska flaggan och folket". En annan frågar sig hur det här ska sluta. "Nu ska vi tydligen dela svenska nationaldagen med ramadan". Ytterligare en skulle fira med att äta ugnsgratinerad falukorv.
Abd al Haqq Kielan, som är imam i Eskilstuna stora moské, har sett liknande diskussioner tidigare.
– Det där är lite tragiskt. Trångsynthet och enfald är svårbotat, säger han.
– Det är så att ramadan förflyttar sig tio dagar varje år. Nästa år kommer det inte bli på nationaldagen, då får de hitta på något annat att ondgöra sig över.
För det är nämligen ingen konspiration att starten på ramadan sammanföll med nationaldagen. Allt följer en kalender som räknas efter månen. En månmånad är 29 eller 30 dagar, vilket gör att ett år har 355 dagar i stället för 365. Den här månaden inleddes vid nymånen den 5 juni vilket gjorde att 6 juni blev månaden ramadans första dag.
– Ett månår är tio dagar kortare vilket innebär att om den här Ramadan började den 6 juni så kommer nästa att börja 26 maj. Det blir tio dagar tidigare varje år. Så ungefär vart 30:e år så har man fullbordat varvet.
Abd al Haqq Kielans första fasta var för ganska precis 30 år sedan. Då, liksom nu, var dagarna relativt långa för muslimerna i Sverige. Man fastar nämligen från gryningen fram till solnedgången.
– Det var så här långa dagar då också och då jobbade jag som lärare. Så jag jobbade ju dagtid. Det jag gjorde då var att äta lite före gryningen, en slags frukost. Inte för att man står sig på den, du kan ju äta hur mycket som helst och bli hungrig efter några timmar i alla fall. Men man ska äta den där frukosten, den ger lite extra mineraler och sånt som kroppen kan behöva. Sedan sov jag fram till klockan åtta innan jag åkte iväg och jobbade.
I år räknar man att fastan ska börja klockan 02.20, i gryningen, till klockan strax efter 22 på kvällen då solen går ner, berättar Abd al Haqq Kielan.
– Det blir en hel del timmar, 20 timmar ungefär.
För den som bor långt upp norrut i landet, där solen knappt eller aldrig går ner den här tiden på året, så finns det olika regler att följa.
– Jag brukar rekommendera att man ska följa Stockholm, där majoriteten av muslimerna i Sverige bor. Då får de där uppe också 20 timmar.
Hur kommer det sig att man fastar?
– Gud säger i Koranen att fasta är föreskrivet för er, så som det var föreskrivet de som kom före er, för att ni ska bli medvetna om Gud. Och det finns ju fasta inom kristendomen, inom judendomen... Ja inom alla religioner så fastar man. Religiös fasta är, till skillnad från hälsofasta som medför huvudvärk och eventuellt tillfällig viktnedgång för senare fördubbling av vikten efteråt, ett sätt att be till Gud kan man säga.
Men till skillnad från bönen är fastan en mer privat företeelse menar Abd al Haqq Kielan.
– Fastan är speciell på det viset att det är bara Gud som vet om man fastar, man själv och Gud vet. Ingen annan. Det är väldigt privat till skillnad från exempelvis bön. Alla ser ju om du går till bönen i moskén till exempel men ingen kan veta om du har ett hemligt matförråd någonstans under fastan. Därför är fastan en ständig påminnelse om Guds närvaro och ens egen relation till Gud, hela dagen.
Fastan är obligatorisk för den muslim som är vuxen, frisk och inte befinner sig på resande fot.
– Just det att man varken äter eller dricker, och inte har sex heller, under de ljusa timmarna innebär en höjning av ens medvetande kan man säga.
Det obligatoriska är att avstå från att äta, dricka och ha sex. Men under ramadan uppmuntras man enligt Abd al Haqq Kielan att även avstå från andra saker. Som att prata illa om folk, skvallra eller använda grovt språk.
– Slutpunkten är att man avstår från allt som inte innebär att man tänker på Gud. Det vill säga att man ägnar hela tiden åt att göra bön och läsa Koranen.
Enligt Abd al Haqq Kielan leder fastan till ytterligare effekter, annat än att komma närmare Gud.
– Till exempel en ökad empati med de som svälter och med de fattiga. Och ofta är det så att man delar med sig mycket till de fattiga under ramadan, det uppmuntras.
I slutet av ramadan betalar man också sin årliga zakat till de fattiga, en slags skatt.
– Det finns många såna saker som går ut på att ha en bra relation till sin nästa.
Under ramadan sker många av aktiviteterna i moskén på kvällstid. Och under de sista dagarna av ramadan brukar man servera mat där när dagens fasta är över.
– Det kan vara mellan 50 och 100 personer som sitter och äter tillsammans. Men många stannar hemma och bryter fastan när klockan är 22.10. Sedan ber man kvällsbönen.
Kvart i tolv på natten hålls sedan en nattbön i moskén. Kvart i ett ber man sedan en speciell bön som heter teravih.
– Jag tänkte på det när jag var här på nattbönen… Det är så trevligt, alla är så glada och så positiva. Trots att man har fastat hela dagen så är det en väldigt stor glädje och samhörighetskänsla mellan folk. Då tänkte jag på det att islam är en så trevlig religion.
En bild som kanske inte alltid är den som syns.
– När man ser de här fanatikerna som är i farten så tänker man kanske att det verkar vara en sällsynt otrevlig och vrång livssyn. Men riktig islam, den är verkligen… man skulle nästan kunna säga trevlig. Man har en bra relation till sina medmänniskor, man tar hand om saker och ting, man visar inte upp ett elakt ansikte för folk, man härbärgerar inte bitterhet mot sina medmänniskor. Och framför allt så försöker man inte förtrycka någon till vad den ska tycka och tänka. Tvärtom så är det väldigt livsbejakande alltihopa.
Finns det tillfällen då det är okej att bryta fastan?
– Nej, det är inte så att det är okej för att du känner att du får huvudvärk eller liknande utan då får du ha tålamod till kvällen.
Blir man däremot sjuk så finns det enligt Abd al Haqq Kielan speciella regler. Att ta mediciner räknas nämligen som att bryta fastan.
– Om man blir sjuk och inte kan fasta under exempelvis tio dagar så får man ta igen det senare, när man vill under året fram till nästa ramadan.
Den som avsiktligt bryter fastan måste däremot sona detta.
– Då måste man fasta i två månader i följd. Eller utspisa ett antal fattiga, också under 60 dagar.
– Om du däremot bryter den oavsiktligt så behöver du bara ta igen den dagen senare. Du kanske står och borstar tänderna och sväljer lite vatten. Att du på något sätt råkar äta eller dricka. Man är på hugget hela tiden, man ser till att man inte gör någonting av misstag som bryter fastan.
Får man någon belöning för en väl utförd fasta?
– Det finns en speciell port i paradiset där de som fastat får gå in, bara dem. En egen, speciell VIP-port.
I år räknar man med att den sista dagen på ramadan blir den 5 juli. Och precis som starten så bestäms inte heller slutet av ramadan av Sveriges regering utan av månen.
– I princip så beror det ju på om man ser nymånen den 4 juli. Om man ser den på kvällen så betyder det att nästa dag inte är ramadan utan i stället är den första i nästa månad.
Ramadan avslutas med en fest, Eid al-Fitr.
– Men det är ingen extrem vrålmathelg, för man kan ju inte äta hur mycket som helst när magen har vant sig av. Det festliga i det är samvaron och att träffa släkt och vänner.