Det säger Niklas Löfgren som är familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan. Han menar att reformer som införts genom åren har haft stor effekt på uttaget av pappadagar.
– Den här försäkringen har funnits i 40 år och männen tog ut 0,5 procent första året. 20 år senare låg det på tio procent och nu är vi uppe i runt 25 procent. Och utveckligen har gått snabbare de sista 20 åren när reformer har införts, säger Niklas Löfgren.
Införandet av den första öronmärkta pappamånaden (1995) och den andra (2002] gav en omedelbar effekt.
– Ja, från en årskull till en annan. Papporna till barn födda 2002 tog ut många fler dagar än de pappor med barn födda 2001, man ser samma tydliga skillnad mellan 1994 och 1995. Av det som har provats så har de öronmärkta månaderna haft klart störst effekt.
Och vad tror du den tredje pappamånaden, som införs i januari, kommer få för effekt?
– Jag tror det blir en effekt, men hur stor är svårt att säga. Den lär dock inte bli lika stor som tidigare då många pappor tar ut mer än 90 dagar i dag.
När tror du att uttaget är 50/50?
– Det är 75/25 nu efter 41 år så det tar väl 41 år till. Men reformer krävs för att bibehålla eller snabba på det mot ett mer jämställt uttag.
Det vanligaste argumentet till att kvinnan är hemma mest stavas ekonomi.
– Det är mer jämställt om båda har högre utbildning, utbildningsvariabeln kommmer alltid igen. För även om kvinnan tjänar mest är det hon som också tar ut flest dagar, där handlar det om attityden. Vi har också har sett att om det är 5000 kronor i löneskillnad så blir det ingen skillnad om man delar, detta mot bakgrund av skatteeffekter och jämställdhetsbonusen. Sen gäller det att tänka större och fundera på varför det är viktigt at vara hemma, det blir inte mycket pengar om man slår ut det på alla år.