Johan och Niklas Söderbom driver gården Västeräng i Hällberga.
– Niklas och jag har hållit på med mjölkproduktion i egen regi sedan 1994 och jag har aldrig varit med om ett så här lågt pris, säger Johan Söderbom.
Västeräng i Hällberga har drygt 50 mjölkkor.
– Det är fruktansvärt. Vi får mindre betalt än vad det kostar att producera mjölken. Få kan producera till det här priset, säger Johan Söderbom.
Västeräng har även spannmålsproduktion och bedriver viss vägentreprenadverksamhet.
– Det är det som gör att man kan hålla på. Får man inte en ändring på prisutvecklingen får man räkna med att det blir en ganska stor decimering av mjölkbönder. Priset måste upp med en krona för att nå en rimlig nivå, säger Johan Söderbom.
Arla sänker på onsdagen mjölkpriset med omkring 12 öre till 2,32 kronor för en liter mjölk. Mjölkpriset har gått ner med över en krona på drygt ett år.
– Prissänkningen betyder att vi får jäkligt svårt att få det att gå runt, säger Christina Winblad som driver Womtorp i Hällberga. Gården har drygt 300 kor och 12 anställda.
Enligt Arla beror prissänkningen på att det produceras mer mjölk i världen än vad som efterfrågas. Orsaken är bland annat att efterfrågan från Kina har minskat och att Ryssland har infört importstopp på mejeriprodukter från EU. Dessutom försvann förra året EU:s mjölkkvoter.
– Nu är vi på en helt annan nivå än vi var hösten 2015. Jag är lite frustrerad över varför det är så tyst. Det är nu det är kris. Framför allt kommer krisen att vara under sommaren och hösten när det här priset faller ut, säger Christina Winblad.
Hon frågar sig om konsumenterna bryr sig om de svenska mjölkproducenternas arbete med bland annat djurvälfärd och antibiotikafrihet.
Hans Andersson på Haga i Ripsa utanför Nyköping är kretsordförande för Arla i Sörmland. Han har cirka 70 mjölkkor och två anställda.
– Det är ytterst allvarligt. Redan innan den här prissänkningen var mjölkpriset alldeles för lågt. Man behöver åtminstone en krona mer för att långsiktigt överleva.
Han menar att det för en medelstor gård med 65-70 kor fattas cirka 600 000 kronor för att verksamheten ska gå runt.
– En del kommer förmodligen inte att klara av det här mjölkpriset alls utan de får lägga ner.
För närvarande finns det i Sörmland cirka 120 Arlabönder och en handfull mjölkbönder som levererar till andra mejerier. För tio år sedan fanns det fler än 200 mjölkbönder i länet.
– I och med att mjölkpriset har gått ner ytterligare i år skulle jag tro att det kanske blir fler som slutar i år.
Hans Andersson jobbar hårt för att få folk att köpa Arlas produkter.
– Ju mer vi kan sälja i form av konsumentprodukter i Sverige desto bättre blir det. Bekymret är att folk oftast bara tänker på dryckesmjölk. Hälften av osten i Sverige är importerad. Om man tittar i butik kan man hitta ostar för 29 kronor kilot. Eftersom det går åt tio liter mjölk till ett kilo ost blir det inte så mycket pengar över till ett mjölkpris.
– Det kommer mycket smör från Finland som tidigare gick till Ryssland.
Peter Larsson på Mälhammars gård i Kvicksund har knappt 200 mjölkkor. Han menar att svenska lantbrukare inte kan konkurrera på samma villkor som i andra EU-länder.
Han nämner bland annat beteslagar, miljökrav och redovisningsplikter som exempel på sånt som gör det dyrare för svenska bönder. Det har även blivit mer kostsamt med bland annat foder, gödsel, diesel och löner.
– Vi har fått lov att effektivisera konstant för att ha en chans att överleva.
Hur tror du att det kommer att gå framöver?
– Det går inte långsiktigt. Det går en kortare period, men den perioden börjar nog snart vara slut, säger Peter Larsson.
– Landskapet kommer att ändra sig ganska rejält om man ska fortsätta att utarma mjölkdelen. Landskapet kommer att växa igen. Det är vad konsument kommer att märka ganska snart.