"Det är ju en oerhört bekymmersam situation", säger Karin-Malin Pettersson, kriminalvårdsinspektör och chef för häktena i Nyköping.
Enligt FN:s barnkonvention får ett barn bara häktas i undantagsfall och då det föreligger synnerliga skäl. Det innebär oftast att de är misstänkta för väldigt allvarliga brott, men häktning kan också krävas för att förhindra att barnen undanröjer bevis eller påverkar vittnen.
I Sörmland finns två olika häkten, som båda ligger i Nyköping. Där sitter för närvarande fem personer under 18 år häktade.
I förra veckan var de sex. Häkteschefen Karin-Malin Pettersson tror inte att det varit så många någon gång tidigare.
– Det är ju naturligtvis en ögonblicksbild. Men det är ändå en bild som jag har väldigt svårt att säga att vi skulle ha sett för fem år sen.
Minns du om ni haft fler än sex barn tidigare under nån punkt?
– Jag törs nästan hoppa upp och sätta mig på att vi faktiskt inte har haft det här i Nyköping tidigare. Det är ju en oerhört bekymmersam situation, säger hon.
Samtliga som nu sitter häktade misstänks för grova brott och är belagda med restriktioner.
– Det innebär att man inte får ta del av nånting som händer i omvärlden. Du får inte titta på tv, du får inte läsa tidningen, du får inte träffa nån förutom häktespersonal och din advokat. Du får inte ens möta nån i korridoren. Man är som i en bubbla, fullständigt isolerad från verkligheten. Det är otroligt slitsamt, säger Karin-Malin Pettersson.
I regel hålls barnen isolerade i 20 timmar per dygn – eller mer. Sedan 2021 är det lagkrav på att barn ska ha fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder om dygnet och alltså få träffa någon annan människa som en präst, psykolog, lärare eller annan intagen. Men det är inte alltid Kriminalvården lyckas följa den lagen.
Sverige har under en lång tid fått hård kritik för att barn och ungdomar placeras i häkte, bland annat av FN:s tortyrkommitté och Europarådet.
Långvarig isolering kopplas samman med en rad olika psykiska reaktioner som förvirring och koncentrationssvårigheter, hallucinationer och vanföreställningar, och värst är det för barn. I en rapport från Kriminalvården, som Karin-Malin Pettersson i sin tidigare roll som tillförordnad forskningschef var med och tog fram, slås det fast att i alla fall 30 procent av de barn och ungdomar som var intagna under 2019 och 2020 var mycket psykiskt påverkade under sin tid i häkte.
– De allra flesta barnen mår jättedåligt av att vara så här isolerade, säger Karin-Malin Pettersson.
Sörmland följer en nationell trend under första halvåret 2023 där rekordmånga barn sitter häktade. Under april månad var 52 barn häktade i landet, att jämföra med ett genomsnitt på 20 barn mellan åren 2017 och 2022.
De flesta sitter i Stockholmsområdet efter en våg av extremt grova våldsbrott där gärningsmännen varit under 18 år. Men det saknas inte sörmländska exempel. Bara i Eskilstuna har bland annat en 15-årig pojke häktats för stämpling till terrorbrott, en 17-åring för mordet i Fröslunda, en 16-åring för mordförsök och grovt vapenbrott på Marielundsgatan och en 15-åring för mordförsök vid Resecentrum. Samtliga under april och maj i år.
Under april månad var 52 barn häktade i landet, att jämföra med ett genomsnitt på 20 barn mellan åren 2017 och 2022. Genrebild.
Karin-Malin Pettersson menar att den snabba ökningen av häktade barn har ett direkt samband med att straffrabatten för unga togs bort förra året, något som fått ledarna för de kriminella nätverken att rekrytera allt yngre personer för de mest riskfyllda uppdragen.
– Det är sorgligt. De gängkriminella kan i någon mening sägas driva företag. Och då vill de ha sin business gjord. Det här är ju ett sätt att hantera det för dem, naturligtvis. Det är billig arbetskraft, skulle man kunna säga. Och det verkar finnas helt obegränsat med tillgång till den.
Vid häkten i andra delar av landet finns avdelningar som är särskilt anpassade för barn och unga, något som än så länge saknats i Sörmland.
– Våra lokaler är verkligen inte anpassade för varken barn eller unga. Det är ett klassiskt vanligt häkte, säger Karin-Malin Pettersson, och tillägger:
– De är ju barn, att de ska sitta i våra små häktesceller, utan kontakt med mamma eller pappa. Det är jättesorgligt, men så är det.
Hon säger att situationen givetvis är svårast för de häktade och deras familjer, men menar att det även kan vara påfrestande för de som arbetar i häktet att möta barnen i cellerna.
– Många har också barn, eller har mindreåriga syskon. Det är klart att det känns när man öppnar dörren. Då sitter det nån liten parvel där som förvisso kanske har begått otroligt grova handlingar. Men det är lik förbaskat ett barn.