Jonas Andersson, jaktledare i Bärle jaktlag inom Vingåkers södra älg- och kronskötselområde.
Den sörmländska älgstammen har varit svag i flera år.
– Annat var det runt 1985. Då berättar pappa att det kryllade av älgar. Då sköt vi sex älgar på det område där vi i dag får skjuta en vuxen och en ung älg.
Det säger Jonas Andersson, som är jaktledare i Bärle jaktlag inom Vingåkers södra älg- och kronskötselområde.
Den främsta orsaken till den svaga stammen, är enligt jägarna att för många älgar skjuts, på grund av en konflikt mellan jägare och skogsägare.
– De stora skogsägarna vill inte ha någon älg, så de är säkert nöjda som det är. De vill inte ha någon skogsbetning och älgen äter mycket, framför allt tall, säger Jonas Andersson.
Han får medhåll av Matilda Söderqvist, länsjaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet i Sörmland:
– Skogsbruket och jägarna vill väldigt olika gällande älgen. Vi har i flera år haft en högre avskjutning än älgen klarar att återhämta sig från.
Matilda Söderqvist ser också andra orsaker till den svaga älgstammen.
– Det finns mycket annat klövvilt i Sörmland, som tränger undan älgen. De konkurrerar om samma föda. Vargen börjar också bli ett problem, men de tar också mycket annat. Dessutom har vi många viltolyckor med älg, säger hon.
Varje år sker mellan 200 och 250 älgolyckor i Sörmland.
Hur många älgar som ska skjutas, beslutas av skötsel- och förvaltningsgrupper. Dessa består av jägare samt mark- och skogsägare.
– När man förvaltar älg, måste man se till antalet olyckor och hur många älgar som tas av varg. Dessutom tar man hänsyn till betesskadorna och hur många älgar som finns, säger Matilda Söderqvist.
Medan skogsägare vill hålla nere älgstammen, vill jägarna tvärtom ha en stor och livskraftig stam. Under flera år har många jaktlag därför valt att inte skjuta de älgar som de blivit tilldelade.
– Många jaktlag väljer att inte skjuta älg på grund av att det är så låg stam. En del har heller inga älgar på sin mark, så de kan inte skjuta de djur de blivit tilldelade, säger Matilda Söderqvist.
Matilda Söderqvist, länsjaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet i Sörmland.
Jonas Andersson är en av de jägare som avstått från jakt.
– Man har varit återhållsamma i hela Sörmland. Här i Vingåker blåste vi av jakten helt 2017. 2018 jagade vi bara kalv, säger han.
Att bara skjuta kalvar tycker han är ett sätt att förbättra älgstammen.
– Jag tycker att man bara borde skjuta kalv. Att bara ta av räntan på kapitalet, så att säga.
Konsekvensen har blivit att det skjuts mellan 100 och 200 färre älgar varje år i Sörmland. 2013 sköts 1 366 älgar, år 2018 sköts 760. Följden har blivit att det i dag inte finns någon renodlad älgjakt i länet.
– Nej, det finns ingen specifik älgjakt i Sörmland. Det är inte många som jagar bara älg, utan man jagar också dovhjort, kronhjort, vildsvin och rådjur samtidigt, säger Jonas Andersson.
Matilda Söderqvist håller med:
– Det har gått från en ren älgjakt till en klövviltsjakt, säger hon.
För kraftig avskjutning, i kombination med viltolyckor och konkurrens från annat klövvilt, har orsakat den svaga älgstammen i Sörmland, menar jägarna.
Den som ändå fäller en älg, ska betala en avgift till länsstyrelsen. I Sörmland kostar det 1 200 kronor att fälla en vuxen älg och 400 för en kalv, vilket är högst i landet.
– Fällavgiften påverkar inte jägarna, för så många älgar skjuter vi inte. Men alla jägare tycker att man betalar för mycket för sin jakt. Arrendena är höga och det tillkommer andra avgifter. Dessutom är det vi som betalar för allt eftersök efter viltolyckor, via jaktkorten. Det borde i stället regleras direkt via bilförsäkringarna, säger Jonas Andersson.