Trots att mindre antibiotika skrivs ut ökar de resistenta bakterierna i Sörmland och i hela landet.
– Vi har behandlat personer med resistenta bakterier i många år. Men de senaste åtta till tio åren har vi sett en kraftig ökning, säger Maria Remén, biträdande smittskyddsläkare i Sörmlands landsting.
Särskilt kraftigt ökar så kallade ESBL-bildande tarmbakterier. I hela landet har de fallen ökat med nio procent bara senaste året. Särskilt oroande är den elakartade varianten, ESBL-carba, som också har ökat i landet, från 39 fall 2013 till 46 förra året. Sörmland hade två fall av den elaka varianten 2014.
– Den är väldigt motståndskraftig, det är värstingarnas värsting bland resistenta bakterier, säger Maria Remén.
Folkhälsomyndigheten, som på tisdagen presenterade en ny rapport om antibiotikaresistens, betonar att det är nödvändigt att förhindra spridningen av dessa mycket resistenta bakterier.
– Vi ser nu att flera av de rapporterade fallen av denna aggressiva variant har smittats på okänt sätt inom landet. Det kan tolkas som att vi har en viss spridning i Sverige, säger Olov Aspevall, sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Annars är det vanligt att personer som reser utomlands bär med sig resistenta bakterier hem. I stort sett i hela världen, utanför Norden, är antibiotikaanvändningen större än i Sverige. Och ju mer antibiotika som används i ett land desto större är problemen med resistenta bakterier.
– Var tredje person som kommer hem från exempelvis Indien eller Egypten är bärare av resistenta bakterier, säger Maria Remén.
Alla blir inte sjuka av bakterien. Om den finns bland alla andra bakterier vi har i tarmen behöver den inte vara skadlig. Det är först när den hamnar på fel ställe som personen kan bli sjuk i exempelvis urinvägsinfektion.
– Vi har flera kilo bakterier i tarmen och egentligen blir man inte sjukare av de här bakterierna bara för att de är resistenta.
Men de är alltså mer svårbehandlade och därmed farligare. Varje fall bedöms kosta dubbelt så mycket som ett fall med icke-resistenta bakterier. Både för att det tar längre tid att hitta rätt behandling och för att en smittspårning måste göras, exempelvis genom att ta prover på övriga medlemmar i familjen.
Hittills har inget fall påträffats i Sörmland där inte någon antibiotikasort har haft effekt.