Risk för könsstympning väger tungt när Migrationsverket tar ställning till en asylansökan.
– Om vår information visar att det finns risk att en kvinna könsstympas om hon återvänder till hemlandet så ska hon klassas som flykting, säger Bodil Sundén, informatör på Migrationsverket.
Kan vara avgörande
Ett intyg att den asylsökande kvinnan inte är könsstympad kan alltså ha avgörande betydelse för om hon får stanna i Sverige eller inte. Det händer att vårdcentralerna får begäran om ett sådant intyg.
– Jag har visserligen aldrig stött på frågan personligen, men den förekommer i andra delar av länet, säger Kerstin Nordgren, flyktingsköterska på Skiftinge vårdcentral i Eskils- tuna. En av hennes arbetsuppgifter är att ha hälsosamtal med nyanlända kvinnor.
Behöver intyg
– De allra flesta av mina patienter kommer från länder där det inte förekommer könsstympning, men jag vet att andra vårdcentraler fått önskemål om intyg från kvinnor som behöver kunna bevisa att de inte könsstympats.
För Eskilstunas del har frågan om vem som i så fall ska utfärda det intyget löst sig.
– Det ska kvinnokliniken göra, det är där expertisen finns, säger primärvårdschefen Gunilla Sundqvist.
I slutet av november förra året tog Migrationsverket ett beslut rörande könsstympning som ska vara vägledande för framtiden. Det gällde en mamma och två barn från Eritrea, som åberopade att dottern skulle riskera könsstympning vid ett återvändande till hemlandet. Det fanns intyg om att hon inte utsatts för ingreppet.
Enligt Migrationsverkets landinformation könsstympas fortfarande 89 procent av alla flickor i Eritrea. Detta, tillsammans med intyget, var tillräckligt för att ge familjen permanent uppehållstillstånd.