Från årsskiftet till den 1 juli polisanmäldes 51 000 datorbedrägerier i riket. Det var nästan dubbelt så många som samma period i fjol. Brottstypen är den snabbast växande av all kriminalitet: på fem år har den ökat med 237 procent, enligt polisens nationella bedrägericenter.
Många bedragare är seriebrottslingar. Deras väg mot snabb vinning kantas av många offer som bedras med flera olika metoder. Vanligast är kort- och kreditbedrägerier. Gärningsmannen näthandlar, länsar konton och lånar pengar i offrets namn, med stulna kontouppgifter eller skimmade kort.
Kriminaliteten slår hårt mot privatpersoner och handeln. Men också bankerna tvingas att till höga kostnader trappa upp kampen mot bedragarna. Det blir allt vanligare med elektroniska säkerhetstjänster som bevakar misstänkta köpmönster och kreditförfrågningar, eller spärrar kundernas kort mot internet- och utlandsköp.
I brottskedjan finns ytterligare ett hot: bedragarnas allt mer utbredda dribbel med falska eller kapade identiteter. Svenska id-kort anses vara mycket enkla att förfalska.
– Generellt kan jag tycka att det måste vara myndigheternas ansvar att se till att godkända handlingar bara kan utfärdas till personer som är den de utger sig för. Vi är mycket noga med att utfärda id-handlingar bara till våra helkunder, säger Anders Skepplund, t f säkerhetschef på Rekarne sparbank.
Länets andra sparbank, Sörmlands sparbank, diskuterar att helt sluta utfärda id-handlingar på grund av bedrägeririsken.
– Vi utreder frågan och fattar beslut i augusti–september. Varje gång ett id ska utfärdas av oss går vi igenom sju säkerhetssteg. Men vi jobbar inte med id-handlingar dagligen, och bedömningarna blir allt svårare. I dag räcker det med ett körkort från annat land för att styrka sin identitet, konstaterar säkerhetschefen Lars Fogelberg.
Handelsbanken, Nordea och flera andra banker med kontor i länet är medlemmar av Svenska bankföreningen. Den kräver att regeringen ska ta krafttag mot brottsligheten genom att koppla ett helhetsgrepp på id-problematiken. Allra helst bör staten svara för bakgrundskontrollen och utfärdandet av id-handlingar, tycker bankerna.
Id-problemet blir snart än mer akut, varnade föreningens vd Hans Lindberg nyligen i Svenska dagbladet. Ett kommande EU-direktiv gör bankerna skyldiga att erbjuda konton med betaltjänster även till personer som saknar fast adress, är asylsökande eller inte kan utvisas trots att de saknar uppehållstillstånd.
"Samtidigt har banken lagstadgad skyldighet att identifiera sina kunder. Här kolliderar olika samhällsintressen. Endast staten kan lösa problemet", anser Lindberg.
BROTT I SOMMARTID
Del 1 i serien publicerades den 15 augusti och handlade om ökningen av våldsbrott och polisens resurser för utredning.
Nästa del tar upp några av brotten som är särskilt starkt kopplade till den varma årstiden.