Barnmorskor, operationssjuksköterskor, sjuksköterskor, läkare, barnmorskor, dietister. Listan över legitimationsyrken på Sörmlands sjukhus som lockar sökande från andra delar av världen är lång.
Svensk hälso- och sjukvård behöver invandring för att kunna möta framtidens kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Det menar bland annat Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Region Sörmland har lång och god erfarenhet av utlandsrekrytering, såväl från länder inom EU som från tredjeland; övriga världen.
Nyligen anställdes åtta barnmorskor från Iran, vilket tidningen skrivit om, och de är bara några i raden av utlandsfödda medarbetare som redan jobbar eller väntar på att få börja arbeta på de sörmländska sjukhusen.
– De senaste tre åren har drygt 80 utlandsrekryterade medarbetare passerat mig, säger projektledare Helena Ossmark på regionens enhet för rekrytering och arbetsmarknad.
– Det handlar om sjuksköterskor, specialistläkare, dietister, barnmorskor och i stort sett alla övriga legitimationsyrken. Utlandsrekrytering har blivit en viktig del i kompetensförsörjningen för regionerna, och här i Sörmland har vi kommit rätt långt även om vi har brist inom många personalkategorier.
De krav som ställs på invandrad sjukvårdspersonal är dels språket. Oavsett varifrån man kommer ska svenskakunskaper upp till viss nivå kunna uppvisas före anställning. För tredjelandsrekryterade blivande medarbetare gäller också teoretiska och praktiska prov samt praktisk tjänstgöring. Oftast, enligt Helena Ossmark, kan utlandsrekryterad vårdpersonal vara i tjänst med svensk legitimation inom ett år efter anställning.
– Många har redan studerat svenska i sina hemländer, och förberett för kunskapsproverna – eller redan klarat av dem. I väntan på legitimationen jobbar exempelvis barnmorskorna som undersköterskor hos oss, röntgensjuksköterskorna som biträden.
Statsminister Ulf Kristersson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kan med Tidöavtalet försvåra för regionerna att rekrytera vårdpersonal utanför EU
Men Migrationsverkets mycket långa handläggningstider och regeringens intention att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring från tredjeland skapar frustration och oroar, säger Helena Ossmark. Hon tycker att den svenska processen var onödigt komplicerad redan innan de senaste skärpningarna kring arbetskraftsinvandringen gjordes i Tidöavtalet.
– Vi hör att sjukvårdsutbildade i exempelvis Iran nu reagerar på de nya politiska signalerna från Sverige, och i stället väljer att söka jobb i Tyskland eller Storbritannien för att processen där är enklare.
Bland Region Sörmlands senaste lyckade rekryteringar från länder utanför EU nämner hon ett antal specialistläkare från Turkiet, röntgensjuksköterskor från Serbien, och operationssjuksköterskor, sjuksköterskor och läkare från Iran. Från EU är bland annat tyska, litauiska och italienska sjuksköterskor samt en italiensk onkologläkare på ingång.
– Vi jobbar med personliga kontakter – en framgångsfaktor, konstaterar Helena Ossmark som besökte en rekryteringsmässa i Milano i slutet av förra året, presenterade den sörmländska arbetsgivaren och just knöt kontakter och startade samarbeten.
"Att starta ett nytt liv i Sverige och arbeta på exempelvis Mälarsjukhuset är många vårdutbildade ute i världen intresserade av. Och fler avdelningschefer visar intresse för utlandsrekrytering", konstaterar projektledare Helena Ossmark som arbetar med rekrytering och arbetsmarknad i Region Sörmland.
Regionen gör för närvarande ingen speciell aktiv satsning på att anställa sjuksköterskor från utlandet, med tanke på det akuta läget med en stor mängd vakanta tjänster efter bemanningsföretagens uttåg från sjukhusen.
– Men vi får faktiskt fler spontana förfrågningar och sökningar utifrån till våra lediga tjänster än vi mäktar med att ta hand om just nu. Att arbeta i svensk sjukvård är attraktivt, speciellt utanför EU.