Storskalig äppelodling har länge tillskrivits södra Sveriges södra delar. Bördig jord och bra förutsättningar finns förstås inte enkom i söder, nu vill äppelodlarna i Sörmland att länet ska etablera sig som en självklar plats för äppelodling. Under förra året exploderade länet i äpplen och det får konsekvenser för årets äppelskörd.
– Det är förstås svårt för oss att ge generella svar, men i stort kan man säga att 2019 inte blir ett lika rikt äppelår som 2018, i alla fall inte vad gäller äldre fruktträd som många har i sina villaträdgårdar, berättar Charlotte Sommarin från föreningen Sörmlandsäpplen,som vill främja intresset för äpplen och annan frukt i länet.
I Dunker utanför Malmköping har den före detta politikern Roger Tiefensee startat en ny äppelodling. Han ser positivt på äppelåret 2019. Den varma, fuktiga våren har gjort sitt till, men den goda prognosen handlar framförallt om att hans äppelträd är unga. De var små och bar väldigt lite frukt förra året.
– Förra året var ett fantastiskt år för många odlare. Nu är deras träd utmattade och orkar inte bära samma mängder frukt i år igen. Mina träd har däremot all kraft kvar och kommer kunna ge många äpplen, även om de inte är fullstora ännu, berättar Roger Tiefensee, som tror att han kommer ha skördat sitt första ton äpplen till hösten.
I äppelträdgården vid Julita gård är det glesare mellan äppelkarten på de betydligt äldre fruktträden.
Susanne Yderbo, sektionschef för Julita trädgård, berättar att det ännu är tidigt att säga hur årets skörd kommer att se ut, men samma volymer som förra året tror hon inte att man kommer få ihop.
Sörmlands äpplen delar bilden av att förra årets skörd var exceptionellt stor och att det blir betydligt mindre skördar i år. Förra årets långvariga värmebölja grundade för den rika äppelskörden och tack vare värmen fick de svenska äpplena en ovanligt söt smak. Med värmen kom torkan, den gjorde sommaren särskilt slitsam för träden. För att förse sig själva och frukten med vatten fick de slita hårt och många av de äldre träden blev till sist sköra och knäcktes under fruktens tyngd.
De träd som burit mycket frukt kommer alltså troligen ge mindre frukt i år, men förutsättningarna är goda för att yngre träd och träd som inte är utmattade sen föra året ska kunna ge en bra skörd.
Ett bra äppelår följs ofta av ett sämre. Vädret vid blomning är en orsak, en annan är trädets inneboende impulser som avgör när det ska bära mycket frukt.
Förra året var ett riktigt bra äppelår. I år ser det ut att bli lugnare. Mats Brokvist från Svenska äppelsällskapet i Sörmland berättar varför det kan vara så stora skillnader från ett år till ett annat.
I äppelträdet finns det två impulser förklarar han. En impuls gynnar tillväxten av frukt och blommor, den kallas för generativ. Den andra impulsen kallas vegetativ och främjar i sin tur tillväxten av löv och grenar. När en av de två impulserna är mer framträdande avtar den andra. Ett bra äppelår har alltså den generativa tillväxten tagit överhanden, ett sådant år följs i regel av ett sämre äppelår där den vegetativa växtkraften hjälper trädets stam, grenar och löv att växa till sig. Därför faller det sig också naturligt att särkilt de äldre träden efter förra årets explosion av äpplen lugnar ned sig och fokuserar på grönska, inte äpplen.
– Med bra beskäring kan man till viss del motverka svängningarna i tillväxt och få en mer balanserad produktion av frukt. Även äppelträdets sort kan göra en liten skillnad, berättar Mats Brokvist.
Även vädret spelar stor roll. Äppelträd blommar vanligtvis under en vecka i maj och för att äppelträden ska ge äpplen måste blommorna pollineras. När pollinerarna har goda förutsättningar, som det varit i sommar, pollineras fler blommor och träden ger fler äpplen, även under ett år där trädets impulser gynnar grenar och blad.