Jessica Wenna om kampen mot sexbrott mot barn

Åklagaren Jessica Wenna och Erika Axelsson samt Lisa Bende från Barnahus i Eskilstuna om kampen mot sexbrott mot barn.

Jesscia Wenna är vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna. Hon beskriver fallen med barn som utsatts för sexbrott som stora utmaningar på flera sätt.

Jesscia Wenna är vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna. Hon beskriver fallen med barn som utsatts för sexbrott som stora utmaningar på flera sätt.

Foto: Claudio Bresciani / TT/ Anders Nilsson

Sörmland2020-12-30 04:45

Jessica Wenna är vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna. Hon är bland annat specialiserad på brott mot barn och sexualbrott.

– Det är otroligt viktiga ärenden där konsekvenserna för de utsatta är stora.

Hon ser många utmaningar när det gäller sexualbrott mot barn. När det handlar om brott som skett i hemmet av en närstående finns det ofta en stor lojalitet till förövaren från den utsatta.

– Där är det en utmaning för polis och åklagare att först få kännedom, det finns ett stort mörkertal.

När brott sker bakom stängda dörrar finns det sällan andra vittnen än just den utsatta. Det gör att barnets vittnesmål blir avgörande. Det ställer högra krav på barnen att kunna berätta om något de egentligen inte ska förstå.

– Barn ska inte ha någon vetskap om sexuella handlingar, de har inte samma kapacitet att berätta sådana saker. Det är svårare för ett barn att berätta om sexuella övergrepp än om våld.

undefined
Jessica Wenna är specialiserad på bland annat brott mot barn och sexualbrott och har haft en rad uppmärksammade fall.

Här kommer Jessica Wenna till nästa stora utmaning, att barnens berättelser ska vara tillräckligt trovärdiga för att fallen ska tas upp i rättegång. Hon vill se en större satsning inom såväl polisen som åklagarmyndigheten när det gäller forskning kring utsatta barns utsagor.

– Vi vet att barn kan ha livlig fantasi och hitta på. Det behövs mer forskning och kunskap kring barns sätt att berätta. Så att vi lättare kan se tecken på vilka utsagor som är trovärdiga och vilka som inte är det.

Barnkonventionen säger att barn ska ha rätt att uttala sig i frågor som rör dem. Om vuxna inte förstår barnen faller det platt, menar Jessica Wenna.

– Där måste vi fokusera och komma längre.

Jessica Wenna anser dock att målsägarperspektivet har stärkts de senaste åren för barn som utsatts för sexualbrott. Lagen säger att utredningar som rör barn utsatta för våld, där ingår sexuella övergrepp, ska vara klara inom 90 dagar. Wenna upplever att den fristen ofta hålls även om det inte alltid är möjligt.

– Det håller man inte alltid, men den här typen av brott prioriteras framför andra brott och det är inte ofta det tar flera år, säger Wenna.

undefined
Att få brottutsatta barns utsagor tillräckligt trovärdiga för att räcka till en rättegång är en stor utmaning menar Jessica Wenna.

Samtidigt önskar hon att det skulle gå ännu fortare än det gör i dag att klara upp fall där barn utsatts för sexuella övergrepp. Förutom kompetenshöjning hos de som redan jobbar med den typen av brottsutredning i dag ser hon resursökning som en nyckel.

– Det är brott som kräver mycket resurser och problemet är att det inte finns tillräckliga resurser. Vi skulle behöva några fler barnförhörsledare för att få ett högre flöde, säger Wenna.

Erika Axelsson är polisens samordnare hos Barnahus i Eskilstuna. Hon håller med om det tidigare tagit för lång tid att utreda sexbrott mot barn men att polisen blivit bättre på att prioritera dessa brottsoffer.

– Tidigare om åren har ärenden tagit tid, men jag tycker inte att det ser ut så i dag. De ärenden som aktualiseras och går via barnahus, där håller vi förhör med de målsägande inom 14 dagar, säger Erika Axelsson.

Hon ser däremot inte att det råder någon akut brist på barnförhörsledare.

 – Det är ingen bristvara. Polismyndigheten gör ett gott arbete i att hela tiden hålla barnförhörsutbildningarna levande. Utbildningarna pågår hela tiden och det utbildas hela tiden, säger Axelsson.

undefined
Lisa Bende är socialtjänstens samordnare på Barnahus i Eskilstuna.

Konceptet Barnahus finns på flera håll i landet. Det är en modell där myndigheter samverkar för att på bästa sätt ge stöd åt barn under 18 år som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott eller andra allvarliga brott. I Eskilstuna, där Barnahus har funnits i tolv år, samverkar socialtjänsten i Strängnäs och Eskilstuna, polisen, åklagarkammaren i Eskilstuna samt Landstinget Sörmland.

– Vi samverkar så mycket som möjligt för att kunna ge barnet så bra förutsättningar som möjligt. Både under förhör och efteråt. Barnet ska komma till ett ställe, och alla professionella ska sedan samlas kring barnet, säger Lisa Bende som är socialtjänstens samordnare på Barnahus i Eskilstuna.

Det är ofta tunga ärenden som landar hos Barnahus, men både Erika Axelsson och Lisa Bende ser en vinst i varje barn de får chansen att hjälpa.

– Varje barn och ungdom som kommer hit och berättar är ett barn som vi faktiskt fångat upp kan ge rättvis möjlighet. Det är resten i samhället som inte vågar berätta på grund av att de känner skam och skuld som är den stora utmaningen, säger Axelsson.

– Även om det är hemska berättelser och man blir berörd, är känslan ändå att vi äntligen får chansen att hjälpa, säger Bende.

Det här är Barnahus

Syftet med Barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och ska inte i onödan behöva upprepa sin berättelse för flera personer. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år som kan ha utsatts för eller bevittnat våld i nära relation, sexualbrott eller andra allvarliga brott.

Källa: Eskilstuna.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!