Brukar du lämna möten med en olustkänsla, som du inte kan sätta fingret på vad? Blir dina idéer alltid ignorerade? Då kan det vara så att du blir utsatt för en härskarteknik.
– Härskarteknik är när någon använder sig av manipulation för att skaffa sig en position eller behålla en position, och det finns en person som systematiskt blir utsatt, säger Camilla Ländin, organisationskonsult och författare.
Härskartekniker försiggår både medvetet och omedvetet. Blir vi mer medvetna om dem kan vi motverka dem, och i förlängningen skapa ett mer jämlikt samhälle.
– Härskartekniker skapar en negativ miljö att vara i. Metoderna behöver medvetandegöras både för den som tar skada av det, och den som utövar metoden. Först då kan vi göra något åt det, säger Camilla Ländin.
Begreppet härskartekniker myntades 1945, men det var på 1970-talet som teorin hamnade första gången hamande i rampljuset då den norska socialpsykologen Berit Ås komprimerade ursprungsteorin till fem kategorier – osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Ås teorier utgick från ett genusperspektiv eftersom det uteslutande vid den tiden var män som var i maktpositioner.
Efter det var det länge ganska tyst om härskartekniker. Under de senaste åren har det dock skrivits ett par böcker på ämnet.
När man nu talar om härskartekniker utgår man ifrån att det är något som alla vuxna mer eller mindre använder sig av, oavsett kön. Fler och mer subtila metoder har definierats som projiceringsmetoden, tidsmetoden, stereotypmetoden och komplimangmetoden.
Enligt Camilla Ländin är de vanligaste härskarteknikerna osynliggörande och komplimangmetoden.
Osynliggörande handlar om att någon försöker tysta ner en annan person, avbryta eller med kroppsspråk visa att det personen ifråga säger inte har betydelse. Till exempel att någon gäspar eller börjar pilla med sin mobil.
– Det kan även handla om att någon tar åt sig äran för en idé som ursprungligen var din, säger Camilla Ländin.
Hur ska man hantera ett sådant beteende?
– Om man har styrkan ska man säga ifrån att nu vill jag prata till punkt. Det kan också vara bra att ta stöd av någon. Lyssna med någon kollega om denne också har märkt att du ofta blir ignorerad av en specifik person för att få bekräftelse. Be om stöd från andra. En kollega kan hjälpa till genom att säga till att nu vill jag höra var "Karin" har att säga.
Komplimangmetoden handlar om när någon använder komplimanger för att få dig att göra något för dennes egen vinning. Ett exempel är om någon säger "du som är så bra på att formulera dig kan väl skriva det här protokollet". Först efteråt kommer känslan av att man har blivit manipulerad till att göra något som egentligen inte ingår i ens arbetsuppgifter.
– Man ska aldrig behöva betala för en komplimang. Däremot kan man tacka för den och sedan gärna påpeka att frågan inte behöver gömmas i en komplimang, utan att du uppskattar en rakare fråga.
Att just komplimangmetoden är så vanlig tror Camilla Ländin beror på att många efterfrågar feedback, och det är lätt att förväxla komplimangmetoden med feedback.
Även en metod som Camilla Ländin kallar "offerkoftan" anser hon vara vanlig.
– Det är en person som bygger sin identitet på att det är lite mer synd om den än om andra. Att vara offerkoftan är ett sätt att manipulera sig ifrån krav från andra. Den personen glömmer gärna att vi andra också har saker att hantera.
För att få gehör när du ska bemöta någon som använder sig av en härskarteknik bör du enligt Camilla Ländin vara försiktig med att gå in i försvarsställning.
– Går man in i försvar blir det lätt att du själv använder en härskarteknik, och då har du inte vunnit något. Men det absolut värsta man kan göra är att spela med och låta "metoden" få utrymme.
En person som är osäker och som inte har verktygen att kommunicera på ett bättre sätt är ofta den som medvetet eller omedvetet använder sig av härskartekniker menar Camilla Ländin.
Hon tror generellt att tydlighet skulle minska risken för att skapa en miljö där härskartekniker kan få fäste.
– Prata mer och lyssna mer. Det är viktigt att vara tydlig med vad som är viktigt för dig och var dina gränser går. Det upplever jag att vi är ganska dåliga på. Vi muttrar och tänker att andra borde veta vad de har gjort för fel. Om vi är tydliga blir det lättare att hitta gemensamma förhållningssätt, säger Camilla Ländin.