För varje grad man sänker sin inomhustemperatur sparar man ungefär fem procent av elen som används till uppvärmning.
Priset på el sätts i kilowattimmar (kWh). Men vad får man egentligen för en kilowattimme? Under augusti var det genomsnittliga rörliga elpriset i elområde 3 (där Sörmland ingår) 2:23 kronor per kWh, att jämföra med 84 öre samma månad förra året. Då är augusti ändå en av de månader då vi förbrukar minst el och elpriset brukar vara som lägst.
Domedagsrubrikerna varnar också för chockpriser i höst och vinter på kanske tio kronor per kWh.
Då är det tur att det går att räkna ut vad varje hushållsapparat gör av med. Vad varje elpryl behöver för effekt mäts i watt, och genom att ta reda på watt-talet kan man få fram vad det blir i kilowattimmar.
Ju lägre watt-tal, desto längre tid tar det att förbruka en kWh. Det är till exempel därför dagens moderna LED-lampor med 2, 3,5 eller 6 watt är betydligt snålare än de klassiska glödlamporna som hade motsvarande 15, 25 eller 40 watt.
Uppvärmningen av ett hus brukar anges som den största utgiftsposten på elräkningen, för ett normalhus står värmen ofta för 50 procent av utgifterna. Att jämföra vad olika värmelösningar drar är också komplext, varför det inte tas upp i denna jämförelse. Men generellt kan sägas att du sparar ungefär fem procent av elen som används till uppvärmning för varje grad du sänker, vilket används som exempel av många elbolag.
Allt fler apparater har också ett standby-läge som äter en hel del ström utan att man kanske tänker på det. Tv:n, mikron och spelkonsolen, men också mobil- och datorladdare. Många elbolag menar att upp till 10 procent eller mer av en årsförbrukning går åt bara till standby-läget.
En gammal varmvattenberedare drar i regel mer än än en ny för att värma upp vattnet. En dusch i fem minuter med 40-gradigt vatten kostar 2,2 kWh. Står du i duschen en kvart kommer du snabbt upp i 6,7 kWh.
Att värma upp vattnet i en villa är också en av de tyngsta posterna och brukar stå för runt en fjärdedel av elräkningen på en genomsnittlig bostad, enligt elbolaget Eon.
En modernare varmvattenberedare kan sänka kostnaden avsevärt jämfört med en äldre. Eon skriver att en genomsnittlig vattenanvändare gör av med 75-100 liter varmvatten per dygn. Detta kostar i snitt 3 till 5 kWh. En dusch i fem minuter med 40-gradigt vatten kostar 2,2 kWh. Står du i duschen en kvart kommer du snabbt upp i 6,7 kWh.
Duschar du fem minuter istället för en kvart kan det innebära en årlig besparing på cirka 1 000 kWh, enligt Energimyndigheten.
Skippa torktumlingen och tvätta på lägre temperatur är ett av de bästa spartipsen i hushållet. En genomsnittlig torktumlare hinner förbruka en kilowattimme efter att ha torkat en full tvätt med bara en femtedel.
Nu till den där enskilda kilowattimmen och vad den räcker till.
Elbolaget Mälarenergi har en diger lista på hur lång tid de vanligaste hushållsapparaterna kan användas för att sätta sprätt på en kwh.
En kvadratmeter golvvärme kan i snitt vara på i åtta timmar medan en AC/luftkonditionering bara hinner användas en timme på 1 kWh.
En genomsnittlig dammsugare kan användas i 1,4 timmar.
En eldriven bastu (med 6 000 watts effekt) hinner bara vara igång 10 minuter innan en kWh gått åt.
En frys med energiklass A++ kan stå på i 32 timmar medan ett kylskåp av samma energiklass bara gör av med knappt hälften och hinner användas 75 timmar.
Värmebildande hushållsapparater är bland de värsta på att förbruka el. En plattång kan i genomsnitt användas 27 minuter innan en kilowattimme gått åt.
Ett normalt strykjärn förbrukar en kWh på 27 minuter. I lika många minuter kan du koka vatten i en vattenkokare eller använda en hårtork med 2 200 watts effekt för att bränna en kWh.
En annan värmebildande apparat är brödrosten. Den hinner användas i 60 minuter.
En plattång kan användas 18 timmar medan en rakapparat hinner vara igång 184 timmar.
Dammsuga mitt i natten? Ja, inom vissa elavtal lönar det sig. En genomsnittlig dammsugare kan i alla fall användas i 1,4 timmar innan en kilowattimme gått åt.
En gammaldags glödlampa på 40 watt kan vara tänd 25 timmar medan en LED-lampa på 1 watt hinner användas 1 000 timmar. Den något mindre effektiva lågenergilampan (på 7 watt) hinner användas 143 timmar.
En induktionshäll (med maxeffekt 7 350 watt) hinner vara igång åtta minuter innan en kilowattimme förbrukats. Att värma upp en rumstempererad elektrisk ugn till 200 grader förbrukar snabbt 0,5 kWh medan att hålla denna temperatur i en hel timme bara förbrukar 0,6 kWh.
En kaffebryggare på 1 500 watt räcker till 50 koppar kaffe.
Att ha mikrovågsugnen igång på full effekt tar en timme innan 1 kWh gått åt.
En frys med energiklass A++ kan stå på i 32 timmar för att sätta sprätt på en kilowattimme.
Laddning av en bärbar dator kommer upp i en kWh på 15 timmar. En kWh räcker också till att ladda en genomsnittlig smart mobiltelefon i 200 timmar.
En påslagen LED- eller LCD-tv hinner stå på i 14 timmar.
En modern spelkonsol tar i snitt 11 timmar på sig att förbruka en kWh.
En genomsnittlig motorvärmare hinner pumpa ut värme i 1,5 timme.
En symaskin hinner köras i 14 timmar.
En modern LED-driven adventsljusstake kan stå igång bland de längsta tiderna – den tar 1 428 timmar på sig att förbruka en kWh.
Detta medan torktumlaren hör till hemmets värstingar. En kwh hinner ofta förbrukas efter att en full maskin bara hunnit torkas med en femtedel, enligt Mälarenergi, om tumlaren är av klass B. Samtidigt kan en tvättmaskin som körs på 40-gradigt program räcka till 1-2 tvättar.