Strängnäs skolchef Tony Lööw tror att det behövs en nationell läromedelsstrategi.
Den slutsatsen dras i en färsk rapport från intresseorganisationen Läromedelsförfattarna, Rätten till kunskap.
Den innehåller bland annat en undersökning av läromedelsinköpen 2015–2019 i landets kommunala och fristående skolor.
Organisationens undersökning bygger på försäljningssiffror från en av landets största läromedelsgrossister.
Enligt rapporten uppger en förkrossande majoritet av landets lärare – 86 procent av de tillfrågade – att de inte kan köpa de läromedel de anser sig behöva i undervisningen.
Det leder enligt branschorganisationen Läromedelsföretagen till extrema skillnader – och orättvisor. Det finns kommuner som köper analogt och digitalt undervisningsmaterial för motsvarande 1 500 kronor per elev och år. Men det finns också de som lägger 0 kronor på läromedel.
– Det är beklagligt och oroande att inköpen varierar så mycket och att elever som bor i olika kommuner därmed inte får samma förutsättningar att klara skolan, kommenterar Läromedelsföretagens ordförande Stefan Persson.
Skollagen slår fast att skolan ska vara likvärdig och ge alla elever samma rätt till högkvalitativ utbildning. Däri ingår en likvärdig tillgång på läromedel.
I verkligheten lägger drygt en femtedel av skolkommunerna mindre än 400 kronor per elev på läromedel.
Ingen av Sörmlands kommuner ligger på en sådan låg nivå. Men ett par är snubblande nära, enligt statistiken.
Strängnäs ligger i länsbotten med 451 kronor. Utbildningschefen Tony Lööw hänvisar till budget som politikerna bestämt.
– Vi har en ram att förhålla oss till och inom den försöker vi balansera alla behov som våra elever har som rör undervisning, elevhälsa, måltider samt läromedel och lärverktyg, säger Lööw.
Han påpekar att Läromedelsföretagen, vars medlemmar producerar och säljer läromedel, givetvis har ett egenintresse av att lobba för ökad försäljning.
Men han instämmer i att det finns ett likvärdighetsproblem.
– Både läromedel och lärverktyg är viktiga för elevers lärande. Vår ambition är att det inte ska finnas skillnader mellan våra skolor.
Bo Sandahl är ordförande i Lärarförbundet Katrineholm. Det är en av kommunerna i länet som satsar mest på läromedel, 718 kronor per elev.
Han vill inte dra lika långtgående slutsatser som Läromedelsföretagen.
– Gott och väl om det finns pengar att köpa läromedel för. Men de är bara en av många parametrar. Bra tillgång på läromedel betyder inte automatiskt bra skolresultat. Den viktigaste parametern är en likvärdig tillgång på bra lärare.
Lärarförbundets Bo Sundahl ser inte läromedelstillgången som den viktigaste parametern för likvärdighet i skolan.
Efter sommaren väntas ett betänkande om statens framtida roll för läromedel. Utredningen leds av tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin. Läromedelsföretagen hoppas att utredningen ska resultera i en nationell strategi som ska säkerställa likvärdigheten i skolan.
Tony Lööw är inte främmande för att en sådan behövs.
– Det är sant att likvärdigheten brister i svensk skola. Det finns många åtgärder som behöver vidtas. Kanske är en nationell läromedelsstrategi det mest effektfulla.
Bo Sundahl tycker att det är viktigt att läromedlen utvecklas, forskningsbaserat och utifrån lärarnas behov. Men från erfarenheterna av pandemiårets distansundervisning, varnar han för en alltför långtgående digitalisering också av läromedlen.
– Det är oerhört farligt om vi digitaliserar bort skolan, och låter eleverna sitta hemma och lära sig bara vad de känner att de vill och orkar lära sig.