I de hårdast drabbade regionerna i Italien har det pågått i veckor, i Spanien likaså. Sjukvårdspersonal tvingas dagligen fatta tuffa beslut kring vem som ska prioriteras i den extremt pressade sjukvården. Vem som ska få tillgång till en sjukhussäng, vem som ska läggas i respirator – vems liv som ska räddas.
Situationen i Sverige är än så länge långt från den som råder i södra Europa där de döda nu räknas i tiotusental. Men även här pekar kurvan allt skarpare uppåt, inte minst i huvudstadsregionen.
– Det är en ganska brant ökning, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten till Sveriges Radio under onsdagen.
I takt med att de konstaterade fallen blir fler förbereder sig sjukvården på att behöva fatta liknande beslut som kollegorna runt Medelhavet. Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, har ansvarat för en expertgrupp som på uppdrag av Socialstyrelsen med kort varsel tagit fram nya riktlinjer för hur en sådan prioriteringsordning ska se ut.
– Den här situationen har gjort det viktigt att förtydliga de etiska principer som finns och hur de ska tillämpas i den här situationen. Det handlar om att ge trygghet till vårdpersonal och att signalera ut mot medborgare, patienter och närstående på vilka grunder de här besluten fattas så att alla vet vad som gäller, säger han och tillägger:
– Jag hoppas även att det kan göra att konspirationsteorier och fake news om hur bedömningarna går till kan motas i grind.
Det tiosidiga principdokumentet är titulerat "Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden" och tillkom efter påtryckningar från medicinskt ansvariga i regionerna som efterfrågat vägledning.
Principerna stakar ut vägen för vårdpersonal som tvingas välja vilka svårt sjuka coronapatienter som ska få intensivvård. Bedömningen sker utifrån en prioriteringsordning där fokus ligger på vilken patient, oavsett ålder, som har störst chans till överlevnad. Bedömingen, som ska göras i samråd mellan två erfarna intensivvårdsläkare, ska väga in patientens biologiska ålder – kroppens skick – men får inte ta hänsyn till kronologisk ålder, livsstil eller social ställning. Dokumentet slår även fast att sjukvården kommer att bli mer restriktiv med vem som beviljas intensivvård.
– I vanliga fall kan man ge intensivvård till patienter som kanske har ganska små möjligheter att överleva och därmed ge dem en chans. Nu kommer vi sannolikt hamna i en situation där läkare måste välja bort patienter som normalt sett hade haft en chans.
Flera av de som hittills avlidit i sviterna av covid-19 i Sverige har tvingats avstå respiratorvård. Detta då de på grund av ålder eller underliggande sjukdomar inte bedömts klara av de påfrestningar respiratorn innebär för kroppen.
– Respirator är en livräddande behandling många gånger. Men det är inte en behandling utan komplikationer och sjukdom och hög ålder gör att riskerna är större, säger Rafael Kawati, sektionschef på intensivvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Just multisjuka och äldre som bedöms ha svårt att klara intensivvård med respirator hör till dem som kan komma att väljas bort när sjukvården blir mer restriktiv med att påbörja intensivvård. Samtidigt kan även den som initialt blivit prioriterad för intensivvård komma att få sin vård avbruten till förmån för någon annan om utsikterna för överlevnad skulle försämras.
Rafael Kawati konstaterar att tuffa prioriteringar i sig inte är något nytt för intensivvården.
– Vi jobbar med sådana här etiska frågor varje dag och har gjort i alla år. Skillnaden nu är att vi har väldigt många patienter under kort tid och ju mer vi begränsas desto hårdare blir våra prioriteringar.
Lars Sandman poängterar samtidigt att den som inte prioriteras för intensivvård ska ges annan vård.
– Det är viktigt att betona. Bara för att man inte får intensivvård så uteblir inte vården. Överväger man intensivvård är det förmodligen så allvarligt sjuka att de sannolikt inte skulle överleva. Då handlar det om att ge palliativ vård för att göra den sista tiden så dräglig som möjligt och ge personen ett värdigt döende.
Under onsdagen vårdades 119 patienter med konstaterad covid-19 på sjukhus i Region Sörmland, varav 26 fick intensivvård.