Precis som alla andra bedrägerier går nätbedrägerier ut på att luras. Bedragaren försöker kanske lura i sitt offer att de ringer från en supportavdelning, eller så kanske bedragaren skriver ett mejl och säger sig vara advokat.
– Förstår man att det handlar om bedrägeriförsök är det bara att slänga på luren eller trycka på delete. Svårare är det inte, säger Fredrik Wallén, Sörmlandspolisens presstalesman.
Ofta är bedrägeriförsöken relativt lätta att genomskåda. Det ter sig ju ganska märkligt att ett globalt it-företag, som Microsoft, skulle ha upptäckt virus på just din dator. Eller att en person på en annan kontinent vänder sig till just dig och ber om hjälp att föra ut en miljard kronor.
Men det finns också mer sofistikerade nätbedrägerier, där bedragarna använder sig av sociala medier för att bygga upp en relation till sitt offer. Ett exempel är "desertören", där bedragaren uppger sig ha deserterat från en arme på en annan kontinent.
De fem vanligaste nätbedrägerierna:
1. "Microsoftsupporten"
Du blir uppring av en person som uppger sig vara från supporten på Microsoft eller Windows. Personen påstår att din dator är utsatt för virus och du ombeds skriva in en mängd komplicerade kommandon på din dator.
Bedragarens mål är att få åtkomst till all data som finns på din dator och skaffa sig möjlighet att fjärrstyra den.
Polisen tips: Fråga dig om erbjudandet verkar rimligt. Om inte, släng på luren. Vid tveksamhet, ta namn och telefon till personen och be att få återkomma. Om du har följt anvisningarna: koppla ur datorn från nätet och lämna den till en expert.
2. Meddelande från "polisen"
Plötsligt dyker det upp ett meddelande från Rikspolisstyrelsen på din dataskärm. Datorn är låst och det går inte att stänga ner meddelandet. Startas datorn om kommer meddelandet upp igen. Enligt meddelandet har du begått ett brott på internet och måste betala pengar för att datorn ska låsas upp igen.
Bedragarens mål är att du ska betala pengarna.
Polisen skickar aldrig ut personliga meddelanden till internetanvändare, speciellt inte till personer som misstänks för brott. Polisens tips: betala aldrig pengar till någon som kräver det via nätet, om du inte har beställt något eller ingått ett avtal.
3. "Nigeriabrev"
I ett mejl påstår en person att hon eller han har en stor summa pengar och behöver hjälp med att föra ut pengarna till ett annat land. Bedragaren påstår att du kommer att bli rikligt belönad om du hjälper till.
Bedragarens mål är att komma åt dina kontouppgifter för att komma åt dina pengar och för att använda uppgifterna i bedrägerier mot andra.
Polisens tips: Besvara aldrig mejl med den här typen av erbjudanden. För hur stor är chansen att just du skulle bli utvald att delta i något som skulle ge enormt stora penningsummor, för nästan ingen motprestation?
4. "Desertören"
I ett mejl till dig påstår sig en person ha deserterat från armen i ett annat land. Personen skickar bilder på sig själv och försöker bygga upp en relation. Efter en stund ber han eller hon om pengar för att kunna komma och träffa dig i Sverige.
Bedragarens mål är att du ska betala pengar till biljetten.
Polisens tips: Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet. Hur stor är egentligen chansen för att en verklig desertör från ett annat land, verkligen skulle kontakta just dig? Bilderna som skickas är ofta hämtade från internet.
5. "Bankmeddelanden"
Din bank uppger i ett mejl att det har uppstått problem med ditt konto och uppmanar dig att skicka in dina kontouppgifter.
Bedragarens mål är att komma över dina kontouppgifter och lägga beslag på dina pengar.
Polisens tips: Banker och kreditinstitut begär aldrig in dina uppgifter via mejl. Är du tveksam, ring åtminstone till banken och kontrollera. Klicka aldrig på länkar i liknande mejl, det finns en risk att datorn smittas av virus. Samma tips gäller där du påstås ha vunnit på lotteri, att du betalat för mycket på en faktura eller där en advokat vill ha kontakt angående ett stort arv.