"Våra kommuner står inför en rad utmaningar kopplat till såväl demografi som vikande skolresultat – dessutom har världen nu drabbats av en pandemi vars effekter ska hanteras."
Så inleds rapporten "Regionernas kamp" som företaget WSP, verksamt inom samhällsutveckling, ligger bakom. Här nämns att exempelvis hög utbildningsnivå, stor andel av befolkningen som är under 55 år och att många i arbetsför ålder faktiskt jobbar ger en fingervisning för hur kristålig en kommun är.
– Om man har människor med god ekonomi, en kommun med god ekonomi, en befolkning med ganska hög utbildning som lättare kan få ett nytt jobb, då är man som kommun mer robust oavsett kris. För att den kommer, det tror jag alla är överens om, säger Mattias Frithiof, avdelningschef för samhällsutveckling på WSP.
Rapporten rangordnar landets kommuner i ett robusthetsindex och Strängnäs kommun är den kommun i Sörmland som är mest kristålig och placerar sig på plats 66 av 290 i landet.
– Vissa kommuner har positiva förutsättningar i och med att de kan ta del av en stor arbetsmarknadsregion där det skapas jobb och möjligheter och där man som kommun i närheten kan erbjuda attraktivt boende på ett rimligt avstånd, säger Mattias Frithiof.
I rapporten delas landets kommuner in i olika grupper och jämförs sedan med liknande kommuner. Eskilstuna är den enda kommun i Sörmland som kvalar in till gruppen större städer men hamnar näst sist i sin grupp samt på plats 108 i landet.
– Där är det bara Borlänge som i sammandraget kommer värre ut än Eskilstuna, säger Mattias Frithiof och fortsätter:
– Eskilstuna presterar inte särskilt bra när det gäller meritvärdena i skolan till exempel. Här har man definitivt något att jobba med. Sedan har man haft lite halvtaskig utveckling när det gäller förvärvsinkomster. En tydlig utmaning här är att sysselsätta befolkning som är född utomlands. Här är prestationen från Eskilstuna medelmåttig.
Men det är inte nattsvart för Eskilstuna.
– Det är en ganska stor stad med en relativt ung befolkning vilket är positivt. Här finns väldigt mycket att jobba med. I termer utav stadens tillväxt rent demografiskt och sett till åldersstrukturen så ser det bra ut, säger Mattias Frithiof.
Tre av de mindre kommunerna i Sörmland syns långt ner i rankingen. Flen är en av dem, där Ann-Charlotte Munter (S) är kommunstyrelsens ordförande:
– Den rangordning som används känns konstig där man placerar kommuner som Flen och Vingåker bland de som har lägst förutsättningar att vara robusta, och då ligger ändå kommunerna i Sveriges kanske mer drivande regioner och kommer naturligtvis i långa loppet dra nytta av det.
De utmaningar som ligger till grund för Flens ranking är inga nyheter för Ann-Charlotte Munter.
– Vi har sedan tidigare haft en utmaning med arbetslöshet så det är inget nytt och kommer inte ha så stora utmaningar som WSP-rapporten anger. Vi håller precis på att ta fram en arbetsmarknadsplan för att systematiskt och målmedvetet arbeta för att fler får i arbete och egen försörjning.
Vingåker är den kommun i Sörmland som placerar sig längst ner i rankningen, på plats 287 av landets 290 kommuner.
– Vingåker hamnar där man hamnar på grund av att man har en jämnt låg prestation i jämförelse med övriga kommuner. Det finns många kommuner som är bra på något men Vingåker har det tufft i väldigt många av de här avseendena som mäts i Regionernas kamp, säger Mattias Frithiof.
– Det här är ju inte nödvändigtvis ett betyg på hur människor som bor där uppfattar det, det kan ju vara så att människor som bor där är väldigt nöjd med Vingåker ändå. Vårt anslag är nationalekonomiskt. Jag tror för egen del att för att en kommun ska ha goda förutsättningar att hantera eventuella kriser och utmaningar över lag så behöver man vara på hull så att säga.
Anneli Bengtsson (S) är kommunstyrelseordförande i Vingåker:
– Vi står bättre rustade nu än innan Corona. Vi har blivit krismedvetna och haft en skarp krishantering som pågått under lång tid som testat och utmanat oss som organisation. Vi är en slimmad organisation (vilket även är en styrka) och sårbara när det gäller spetskompetens, säger hon.
En av anledningarna till att företaget WSP gör sin rapport är att få kommunerna att lära av varandra.
– Alla är bra på något och alla har problem men något. Jag tror att det finns en väldig potential i att nyttja varandras erfarenheter på ett bättre sätt, säger Mattias Frithiof.
► SÅ RANKAS KOMMUNERNA I SÖRMLAND
Ranking i rapporten "Regionernas kamp:
De sörmländska kommunernas placering sett till landets alla 290 kommuner:
Strängnäs 66
Trosa 83
Nyköping 96
Gnesta 99
Eskilstuna 108
Katrineholm 157
Oxelösund 258
Flen 275
Vingåker 287
Andel av befolkning som är yngre än 55 år (2019):
Eskilstuna 68,9 %
Strängnäs 65,5
Katrineholm 65,0
Gnesta 64,7
Nyköping 64,2
Trosa 63,6
Oxelösund 59,7
Flen 59,1
Vingåker 30,3
Förvärvsintensitet* (2019):
Trosa 82,3 %
Gnesta 79,3
Strängnäs 78,7
Nyköping 77,1
Vingåker 75,3
Oxelösund 74,7
Katrineholm 72,7
Flen 71,6
Eskilstuna 70,0
* Andel av befolkning i arbetsför ålder som faktiskt jobbar
Sysselsättningsgrad för personer födda utanför EU/EFTA*:
Trosa 66,9 %
Gnesta 62,4
Strängnäs 61,5
Nyköping 58,7
Oxelösund 56,1
Eskilstuna 55,8
Katrineholm 55,4
Flen 45,1
Vingåker 38,6
* Europeiska frihandelssammanslutningen
Förvärvsinkomst per capita (2018):
Trosa 324 tkr
Strängnäs 309,5
Nyköping 292,3
Gnesta 290,3
Oxelösund 276,6
Eskilstuna 266,5
Katrineholm 263,5
Vingåker 252,3
Flen 247,1
Andel med eftergymnasial utbildning (2019):
Strängnäs 19.1 %
Nyköping 17,3
Eskilstuna 16,8
Trosa 16,6
Gnesta 15,9
Katrineholm 13,5
Flen 11,7
Oxelösund 11,0
Vingåker 10,3
Andel i kunskapsintensiva företag:
Eskilstuna 16,6 %
Nyköping 14,4
Strängnäs 13
Gnesta 11,7
Katrineholm 10,9
Trosa 9,4
Flen 7,6
Vingåker 5,8
Oxelösund 5,5
Inrikes flyttningsnetto (2019):
Trosa 2,6 %
Strängnäs 1,6
Nyköping 0,7
Gnesta 0,5
Eskilstuna 0,2
Katrineholm -0,1
Vingåker -0,6
Oxelösund -1,0
Flen -1,7
Meritvärde årskurs nio 18/19:
Trosa 236,4
Strängnäs 226,8
Eskilstuna 219,8
Nyköping 218,4
Flen 212,8
Gnesta 208,9
Katrineholm 206,8
Oxelösund 194,6
Vingåker 174,8
Källa: Regionernas kamp