I två artiklar i Eskilstuna-Kuriren förra veckan kritiserades dagens sexualundervisning i de svenska skolorna. Både kvinnoklinikens chef Kaj Wedenberg och personalen på Sesam, sex- och samlevnadsmottagningen i Eskilstuna och Strängnäs, menar att den höga abort- och klamydiastatistiken till viss del har sina orsaker i att skolan inte längre pratar så mycket preventivmedel och annat med eleverna.
Enkät till 72 enheter
Nu ska Sörmlands högstadier och gymnasieskolor själva få ge sin syn på den saken. Det kommer att ske i en enkät som i dagarna skickas ut till samtliga 72 enheter, både kommunala och friskolor.
Det är Landstinget Sörmlands Folkhälsocentrum som står för undersökningen. Folkhälsoplanerare Katarina Gustafson berättar mer.
– Vi har i uppdrag att jobba med sex- och samlevnadsfrågor, och nu när frågorna lyfts nationellt och regeringen har fokus på lärarutbildningens innehåll var det ett bra tillfälle att genomföra en sådan här undersökning i länet.
– För att få veta om och hur vi kan vara till stöd för skolorna, och hur de själva tycker undervisningen fungerar i dag, skickar vi nu ut en enkät som vi hoppas alla svarar på. Till hjälp med utformningen och sammanställningen av enkäten har vi en student på Mälardalens högskola, som kommer att skriva sin c-uppsats i ämnet i maj.
Blivit sämre
Katarina Gustafson delar uppfattningen att den svenska skolan i allmänhet blivit sämre på sexualundervisning.
– När Sverige införde ämnet i skolan var vi föregångare i världen. Det finns säkert en rad skäl till varför det inte är så längre. Vad vi vet är att det kan skilja sig väldigt mellan kommunerna. Förhoppningsvis kan enkäten lyfta fram goda exempel. Kanske finns det skolor som har egna framgångsrika program för sex- och samlevnadsundervisningen, som kan stå som förebilder för kollegor.
I enkäten får skolorna bland annat svara på hur man jobbar med sex- och samlevnad, om man samverkar med någon undervisningspartner, hur lärarna är utbildade och vilka mål skolan har med ämnet, hur många timmar som ägnas och vilka årskurser som får undervisningen.
Bra arbetsmetoder
– Jag är säker på att skolorna kan dra nytta av resultatet, och att vi på Folkhälsocentrum kan göra insatser i form av exempelvis utbildningar. Vi kan också titta på hur skolorna bättre kan samarbeta med kommunernas ungdomsmottagningar och se över resursfördelningen. Många skolor har säkert dåligt samvete över att man inte jobbar tillräckligt med ämnet. Med resultatet av enkäten i ryggen kan vi bättre hjälpa till att lyfta fram bra arbetsmetoder.
Landstinget Sörmlands Folkhälsocentrum består av sektionerna barnrätt, folkhälsoarbete och miljöstöd.
Anne-Lie Andersson