Coronakommissionens ledamöter fr v Camilla Lif, Mats Thorslund, Shirin Ahlbäck Öberg, Mats Melin (ordförande), Göran Stiernstedt, Vesna Jovic och Ann Enander då kommisionens delbetänkande presenterades i riksdagen i oktober. Nu har de lämnat sitt slutbetyg.
Regeringen gav Folkhälsomyndigheten för stor makt under samhällskrisen, och åtgärderna som sattes in var få och sena. Coronakommissionen lämnade under fredagen sitt slutliga betyg på hur Sverige hanterade pandemin från utbrottet i början av 2020.
Regeringen borde ha tagit på sig ett större, snabbare och tydligare ledarskap av krishanteringen i stället för att alltför ensidigt förlita sig på Folkhälsomyndighetens bedömningar av situationen. "Inte en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris", skriver kommissionen.
Sörmlands smittskyddsläkare sedan juli 2020, Signar Mäkitalo, har inte hållit tyst om att han ibland saknat tydlig kommunikation från regering och myndighet. Och att han tyckt besluten ibland kommit för sent.
– De som lyssnat på mig under de här två pandemiåren har nog hört mig säga "försiktighetsprincipen" fler än en gång. Vi har haft med en helt ny okänd sjukdom att göra, då ska inte finnas utrymme för så mycket killgissande. Då är det alltid läge att hellre vara för försiktig än att ta risker.
– Saker hade samtidigt kunnat gå fortare. Det är mycket jag siat om i veckor innan besluten kommit. Jag har inte riktigt förstått de här långbänkarna som myndigheter och regering ägnat sig åt. Och jag har fått förklara för dem skillnaderna mellan Stockholm och Sörmland, att även de regionala synpunkterna varit viktiga.
Han håller med om att det hade varit klokt för Sverige att knyta till sig expertis från flera håll och inte enbart låtit Folkhälsomyndighetens bedömningar styra utvecklingen.
– Ju mer information man kan få kring något helt nytt och okänt desto bättre. Sen ingår det ju inte riktigt i min roll att ha synpunkter på Folkhälsomyndighetens roll kontra regeringens. Men jag kan inte säga att det hade blivit bättre om statsministern varit mer aktiv och pekat med hela handen.
Det har varit svårt som smittskyddsläkare att omsätta de luddiga direktiven från regeringen och FHM till tydliga besked till invånarna. "Vad är 'lämpligt avstånd'? 'Ingen trängsel i affärerna'? Uttrycken är svåra att hantera och kommunicera."
Det finns hur som helst beslut Signar Mäkitalo hade sett varit betydligt skarpare, tydligare och snabbare. Som när sportlovsfirarna kom hem till Sverige från Alperna.
– Jag jobbade fortfarande som smittskyddsläkare i Gävleborg då, och Gästrikland har sportlov vecka nio, Hälsingland veckan därpå. Jag tyckte inte folk skulle åka utomlands alls. Sverige borde ha stoppat alla inresande, inte minst från Italien, satt dem i en veckas karantän. Skidresenärerna den våren kan ha spelat en stor roll i smittspridningen i Sverige.
Det har varit svårt som smittskyddsläkare att omsätta de luddiga direktiven från regeringen och FHM till tydliga besked till invånarna.
– Vad är "lämpligt avstånd"? "Ingen trängsel i affärerna"? Uttrycken är svåra att hantera och kommunicera.
Kommissionen kritiserar hur de klena smittskyddsåtgärderna i början ledde till att äldre inte skyddades tillräckligt. Signar Mäkitalo – som länge påpekat att smittskyddslagen borde uppdateras – minns besök ute i verksamheterna, som så gott de kunde skapade separata covidavdelningar.
– Jag kunde titta på snorig personal med röda ögon och tänka "Dig vill jag inte vara nära, du har säkert covid och har redan varit smittsam en tid". Det borde ha varit tydliga regler från början att den som var förkyld inte gick till jobbet. Här har jag varit noga med munskydd och visir för all personal men så har det inte varit i hela landet. Besluten har delegerats till chefer som kanske saknat vårdhygienisk utbildning.