Att skada sig själv är ett beteende som blivit allt vanligare, framför allt bland unga kvinnor. I oktober 2011 bildades det nationella självskadeprojektet med målet att utveckla och samordna insatserna så att vården blir jämlik över landet. Inom projektet har rekommendationer för insatser i vården arbetats fram och det första dokumentet var klart i december 2014.
– Bemötandet i vården är en av de viktigaste delarna vi jobbar med. I dag är det fortfarande ganska vanligt att självskadandet tystas ner om man söker vård för något annat, säger Karin Dahlqvist Claesson, representant för Sörmland i självskadeprojektet.
Det viktigaste är att fånga upp de som skadar sig själva tidigt, eftersom beteendet lätt blir en negativ spiral som leder till allt sämre självbild. Där måste vuxna, även inom vården bli bättre på att våga ställa frågan, anser Karin Dahlqvist Claesson.
– Om man gör en provtagning till exempel och ser ärr, säg att jag ser att du skär dig, får du hjälp? Berätta vart man kan vända sig. Med väldigt lite ord kan man hjälpa till mycket.
Exakt hur vanligt det är med självskadebeteende är inte klarlagt, men en undersökning bland högstadieelever 2012 visade att 40 procent av de undersökta eleverna någon gång hade skadat sig själva. 12 procent hade gjort det mer än fem gånger det senaste halvåret. De som skadar sig själva regelbundet har det ofta som en slags överlevnadsstrategi.
– Den gruppen är inte så stor och väldigt sällan finns kopplingen till självmordsförsök. Istället är det ett sätt att försöka hålla sig vid liv och stoppa de svåra känslorna.
Det finns många former av självskadebeteende, både bland män och kvinnor. Att skära, rispa, riva och slå sig själv är de synligaste, men även missbruk och hetsätning räknas in.
– Att använda sex för att skada sig själv är också något vi ser växer. Men allra vanligast är att ta tabletter, vanliga läkemedel som Alvedon och Ipren, säger Karin Dahlqvist Claesson.
Det finns hjälp att få på många sätt och genom många yrkeskategorier. Ibland kan det räcka med stödjande samtal hos en kurator. Det finns även avancerad hjälp inom psykiatrin. Psykiatrin i länet har olika inriktning i arbetet med självskadebeteende, man arbetar både kognitivt och psykodynamiskt.
– Patienter kan röra sig inom länet för att få den vård som passar bäst. Behandlingen kan också se olika ut beroende på om det finns en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos i botten och vilken den är. Det viktigaste för ett bra resultat är att man får ett förtroende för den man vänder sig till.