Det tycker Jan Olof Andersson, kammaråklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Han är en av tre åklagare i Jönköping som leder förundersökningarna som miljöpoliserna i Sörmland och region öst arbetar med.
Åklagarmyndigheten genomförde redan 2009 en satsning på specialiserade miljöåklagare som liknar den som polisen nu gjort. Det var då riksenheten bildades med verksamhet på fem ställen i landet.
Åklagarna har under flera år efterfrågat den renodling av polisens miljöbrottsutredning som nu gjorts. Miljöpolisernas tidigare svårighet att kontinuerligt och systematiskt kunna arbeta i fred från annan brottsutredning har ofta satt käppar i hjulet för åklagarna. Nu är förutsättningarna annorlunda, konstaterar Andersson.
– Vår grupp har blivit ett ordentligt lyft. Vi har den skarpaste enheten i landet. Nu finns helt andra möjligheter än tidigare att kraftsamla och göra ett ordentligt polisarbete från grunden.
Andersson tror att miljöbrottsgruppen kommer att borga för fler slutförda förundersökningar och lösta miljö- och arbetsmiljöbrott. I dag klaras cirka 15 procent av alla misstänkta miljöbrott upp.
Många kommer dock också fortsättningsvis att vara svåra att bevisa, åtala och leda till fällande dom i tings- eller hovrätt. Det måste polis och åklagare skapa förståelse för, både hos allmänheten och tillsynsmyndigheterna. För miljöinspektörer som upptäcker och anmäler ett brott, kan det vara mycket frustrerande att förundersökningen läggs ner eller inte håller för fällande dom.
I syfte att öka förståelsen för det har polis och tillsynsmyndigheter börjat utbildas tillsammans. Det ska också leda till ett fördjupat samarbete, till exempel kring provtagningar och brottsplatsbesök, och till fylligare och mer väldokumenterande anmälningar. I sin tur ska det kunna minska antalet nedlagda ärenden och leda till fler påföljder – och mindre frustration bland anmälarna.