Utomlänsvården består av flera delar: bland annat en del som bygger på patientens rätt att välja vård i annat landsting, och en annan del som är kopplad till att landstinget skickar i väg patienter som man inte kan operera inom den tid vårdgarantin anger.
Båda posterna ökar. En anledning är den stora bristen på vårdplatser på länets sjukhus. Elin Ericsson, kirurgläkare och vice ordförande i Läkarföreningen i Sörmland, är kritisk till utvecklingen:
– Det är befogat att operera vissa svåra patienter med sällsynta diagnoser i andra landsting, och valfrihet är i grunden bra för patienterna.
– Men det finns också problem med det. Dels blir behandlingen jobbigare när patienten måste åka iväg, dels blir det svårt att behålla kompetens när operationer inte utförs hos oss utan hos andra vårdgivare.
Hösten 2013 avsatte landstingsmajoriteten 50 miljoner kronor för att kapa vårdköerna, som under flera år vuxit till följd av vårdplatsbrist och sjuksköterskebrist.
Det går också att se att köerna kortats och att landstinget i bättre utsträckning lever upp till vårdgarantin det senaste året.
Men det kostar pengar att vårda patienterna i tid när resurserna inte finns på hemmaplan. Numera tillhör Sörmlands landsting ett av de landsting som skickar iväg störst andel patienter, både inom öppenvården och slutenvården.
Enligt patientregistret utfördes 2013 drygt 13 procent av läkarbesöken inom öppenvården i ett annat landsting*. Bara Halland remitterade en högre andel patienter till andra lansting. Rikssnittet ligger på 5,8 procent.
Landstinget uppskattar att en operation som utförs av en annan vårdgivare i snitt kostar 40 procent mer än om landstinget utför ingreppet.
Notan för utomlänsvården landade förra året på närmare 700 miljoner kronor.
– Orsaken är att vi vill ge en god och tillgänglig vård. Patienter ska vårdas snabbare. På så sätt har vi kortat köer. Om utomlänsvården används på rätt sätt skapar det utrymme att behandla patienter på hemmaplan, säger Thomas af Bjuhr (FP), avgående sjukvårdslandstingsråd.
– Vi vill självklart erbjuda vård på hemmaplan, men vi har inte tillräckligt med personal.
Göran Garellick är professor i ortopedi.
Hans tidigare forskning har visat att fler medicinska komplikationer drabbar vissa ortopedipatienter som opereras utanför det egna länet, antingen genom vårdgarantin eller det fria vårdvalet. Detta trots att patienterna som opereras i andra län både är yngre och friskare.
Han ifrågasätter det stora fokuset på tillgänglighet inom landstingspolitiken:
– Tillgänglighet säger absolut ingenting om resultatet. Om Kalle väntar tre månader på vård och blir jättebra medan Elsa väntar tre veckor men får mycket komplikationer och ett uselt resultat, ja det har tillgänglighetsförespråkarna inte velat diskutera, säger Garellick.
Det är dock inte bara kostnaderna för utomlänsvård som ökat stort de senaste åren. En annan svällande utgiftspost är den för personal som landstinget Sörmland får hyra in för att bemanna våra tre sjukhus.
Kostnaderna har mer än fördubblats sedan 2011 då landstingsledningen beslutade att reducera vårdkapaciteten med 10 procent och stänga 57 vårdplatser.
Framför allt är det kostnaderna för hyrläkare som skenar: från 39 miljoner kronor för tre år sedan till 69 miljoner kronor i fjol. Landstinget har även börjat hyra in sjuksköterskor i större utsträckning.
*Siffror för primärvården ingår inte här. Ett läkarbesök inom öppenvården kan handla om att patienter får en remiss till en specialistläkare på ett annat landsting eller hos en privat vårdgivare.