I flera kommuner har man valt att avstå från fotograferingen på grund av den nya dataskyddsförordningen, GDPR. I andra kommuner diskuterar man huruvida det är okej med skolfotografering eller inte med tanke på att skolan ska vara avgiftsfri.
– Min uppfattning är att det finns en stark tradition och ett önskemål om skolfotografering. Det är efterfrågat. Kanske inte så mycket porträttdelen men väl katalogen. Den är fortfarande brännhet. Jag är både förälder och skolledare så jag vet att det är något man pratar om och ser fram emot, säger Henrik Eriksson, skolchef för årskurs 7-9 och gymnasiet i Nyköping.
I Eskilstuna tog man bort skolfotograferingen generellt för ett år sedan, i samband med att den nya dataskyddsförordningen trädde i kraft.
– Det var det som gjorde att vi fattade beslutet men egentligen var det inte det som var grunden. Utan grunden för oss är att våra skolor ska vara avgiftsfria, säger Ingrid Sköldmo, chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna.
Hon säger att hon upplevt att många vårdnadshavare inte haft möjlighet att köpa skolkatalogen när den väl kommer.
En del rektorer tycker, enligt Sköldmo, att det har varit skönt att fotograferingen tagits bort, några tycker att det är synd. Någon enstaka vårdnadshavare har också hört av sig och undrat vad de håller på med.
– Jag har blivit uppringd av en riktigt arg vårdnadshavare, berättar Ingrid Sköldmo.
– Det är inte en särskilt kontroversiell fråga i Nyköping. Vi har inte behövt ta ställning i frågan eftersom det inte finns en massa synpunkter kring fotograferingen, säger skolchefen Henrik Eriksson.
I Katrineholm är skolfotograferingen upp till varje skola. På Järvenskolan tar man klassfoton för att kunna samla alla elever i en skolkatalog. De elever som vill får även ta porträttbilder.
– Vi har pratat om att vi skulle göra det i egen regi, alltså ta korten själva, för att det ska vara kostnadsfritt, Men vi kom inte längre än så i diskussionen. Men visst är det en aktuell fråga. Skolan låter eleverna ta bilderna men sedan har inte alla råd att köpa katalogen. Frågan får bli en följetong och vi ska se till att ha ett svar till nästa läsår, säger Magdalena Norin, rektor på Järvenskolan.
Samtidigt fyller skolkatalogen en funktion för personalen.
– Den är ett internt verktyg för oss, för vikarier eller när man byter personal. Ett verktyg för att få ett ansikte på en elev, säger Magdalena Norin.
Henrik Eriksson är av samma uppfattning
– Är man en skola med 47 elever så kanske den inte har samma värde som på en högstadieskola med 1 300 elever eller 1 600 på gymnasiet. Då finns ett värde, när man möts i olika konstellationer, att man kan titta på vilka elever det är vi pratar om.
Magdalena Norin tycker också att man måste komma ihåg att många tycker att det är roligt med skolkatalogen. Därför tycker hon även att eleverna ska få säga sitt i frågan.
– Många tycker att det är roligt att ha den som ett minne, att man har en samlad bild över vilka som gick i klassen och på skolan. Den ska vi inte förringa, även om det för andra inte spelar någon roll.
– Den har också en samhörighetsfaktor, att det är vi som är den här skolan, säger Henrik Eriksson.
Magnus Bagge, vd på Svenskt skolfoto, menar att skolfotograferingen kan vara det närmaste en ateljéfotografering som vissa barn kommer.
Han säger att en skolfotografering i dag är något helt annat än för tio år sedan.
– Då fick man hem ett bildpaket och gjorde sitt val vid köksbordet. När många pratar om skolfoto i dag tror man fortfarande att det är på det viset, säger han.
Magnus Bagge beskriver skolfotograferingen i dag som en tjänst som utförs på spekulationer, helt gratis.
– Den kostar ingenting, varken för kommunen, skolan eller för den enskilde vårdnadshavaren förrän den dag man frivilligt bestämmer sig för att beställa en bild.
– Förr kan jag förstå att det fanns ett köptryck. Likaså förr när det fanns bytesbilder. Då blev det ju tydligt vem som hade bilder att byta med. Men de är ju borttagna sedan flera år tillbaka.
Många skolor motiverar beslutet att ta bort skolfotograferingen med att skolan ska vara avgiftsfri. Men Magnus Bagge menar att det är just för familjer med sämre ekonomi som skolfotograferingen fyller en viktig funktion.
– För de som inte har råd att gå till en ateljé är skolfotot det absolut billigaste alternativet. Även om de inte har råd får de i alla fall möjlighet att se en porträttbild på sina barn. De kan också välja att förvalta dem i sitt konto och sedan komma tillbaka om ett år och köpa bilden.
Han säger också att skolfotografernas existensberättigande i skolans värld bygger på att det finns ett behov från skolorna att ha en bilddokumentation på barnen.
– Jag har full respekt för beslutet i Eskilstuna men jag tycker att det är fattat på fel grunder.