Lisa, som egentligen heter något annat, bor i en by i Västra Sörmland med sina barn. Det finns ett kidnappningshot mot barnen, och därför har både Lisa och barnen skyddade personuppgifter, vilket bland annat innebär att all deras post ska skickas till Skatteverket i ett helt annat län, som sedan skickar vidare posten till Lisa. Lisa har två barn är i förskoleåldern och hittills har det fungerat utan problem.
– Den förskola vi haft hittills satte sig in i det här med sekretessen, de tog det seriöst och har aldrig gjort fel. Jag har känt mig trygg med dem, säger Lisa.
Lisa ansökte dock nyligen om plats åt barnen i en annan förskola. Inskolningen på den nya förskolan skulle snart börja.
– Vi åkte hemifrån vid 11 i lördags. Senare kom vi hem och då låg brevet på altanen, med barnens namn på. I brevet fanns allting om var barnen ska vara, inskolningstid, datum, vilken avdelning de ska gå på. Hur kan det gå till så? Vi ska ju vara säkra. De lägger väl inte ens post i trädgården hos ett barn utan id-skydd? Hur kan de ens veta var vi bor, undrar Lisa.
Hon började forska i hur det kom sig att kommunpersonal inte följt sekretessrutinerna, utan i stället tagit reda på familjens hemliga adress och levererat brevet direkt dit.
– Jag fick tag i en arbetslagsledare, som sa att de inte visste var de skulle nå mig. Men jag har ju haft kontakt med den gamla förskolan hela tiden, mina uppgifter finns.
Lisas särbo fick tag i den person, som lämnat brevet, som dock sa att den inte gjort något fel. Brevet hade personen förvarat hemma i ett dygn, innan det lämnades på altanen. Särbon frågade om personen hade sekretessutbildning och sa att han och Lisa tänkte gå vidare till Skolinspektionen och polisen.
Därefter, säger Lisa, ringde förskolechefen upp.
– Förskolechefen sa "om du polisanmäler min personal för tystnadspliktsbrott anmäler jag dig för hot mot tjänsteman".
Det framkom också att personal på nya förskolan kontaktat Lisas särbos släktingar, bland annat en faster som en ur förskolepersonalen kände privat och frågat om fastern kunde kontrollera om Lisa fått brevet. Särbons släktingar kände inte till hotbilden mot barnen.
Senare ringde kommunens skolchef också upp Lisa.
– Han sa att han var chockad över att de över att de ringt runt till släkten, att de varit på vår tomt, att de lämnat brevet på tomten.
Nu försöker Lisa ordna så att barnen ska få behålla sina platser på den gamla förskolan, men hon känner att hon inte är trygg.
– Men jag tänker gå vidare, det får inte gå till så här.
Skolchefen i den aktuella Sörmlandskommunen betonar, att han ännu inte talat med rektorer eller personal inom barnomsorgen om händelsen.
– Jag har pratat med föräldern i fråga. Enligt det hon berättat har vi gjort fel. Det är förstås jätteallvarligt, säger han till tidningen.
Har ni utbildat tillräckligt, när det gäller sekretess och skyddade identiteter?– Jag vet inte vad vi har haft för utbildningar när det gäller sekretess och skyddad identitet. Jag har varit här en tid och det kanske inte är den första frågan man handhar, man tror att alla vet hur man gör. Men vi behöver titta på hur vi fortbildar personalen. Vi måste se till att vi gör rätt.
Mamman uppger att hon och hennes pojkvän hotats med polisanmälning, för att de anmält sekretessbrottet. Vad tänker du om det?– Naturligtvis ska man inte hota tillbaka om man hotas, jag kan tycka att det är fel. Men jag vill prata med alla berörda personer.
Vad ska du ta till för åtgärder?– Jag kommer att samla rektorerna och titta på hur vi hanterar det här. Har vi tillräcklig utbildning? Rektorerna kanske tycker det, men den här händelsen kan ju visa att det inte räcker.
Hur ska du återupprätta mammans förtroende för kommunen?– Jag har pratat med henne och frågat hur vi kan göra för att återupprätta förtroendet. Men när jag ringde var det fortfarande så infekterat, hon ville inte ha med oss att göra. Men jag kommer att återkomma till henne när jag har pratat med rektorerna och säga att vi har gjort fel, så här ska vi göra för att det inte ska inträffa igen.
Den nivån av skydd Lisa och hennes barn har kallades förut kvarskrivning, men heter sedan årsskiftet "skyddad folkbokföring". Det innebär att en hotad person får fortsätta vara skriven där man bott tidigare, eller på någon helt annan ort, fast man flyttat. Behöver någon instans, som förskolan eller Försäkringskassan, skicka brev, går brevet via Skatteverket.
Den faktiska adressen där den hotade personen bor registreras inte i folkbokföringen och sprids inte till andra myndigheter. Däremot sprids informationen om att personen har skyddad folkbokföring till aktörer som sjukvården och kommunen. För att få skyddad folkbokföring ska Skatteverket bedöma att det finns en aktuell och konkret hotbild och åtgärden ska bedömas ge effekt.