– Jag är orolig för vart allt hat som har byggts upp ska ta vägen. Det blir en jätteutmaning att hantera efter valet.
Det säger Anette Rogers, sörmländsk företagare vars amerikanske make och barn röstar i morgondagens val. Då sätts punkt för den hittills smutsigaste och skränigaste kampanjen i USA:s politiska historia.
Sällan har hatet, politikerföraktet och populismen varit så tydliga drivkrafter i en valrörelse som kantrat över i rasism, sexism och skär ignorans. Med svenska ögon framstår presidentvalet som en överdramatiserad absurditet. Men de söndrande krafterna bakom hatet finns också hos oss.
– Det ligger i tiden. Vi ser det i Alternativ för Tyskland, i Ukip och hos Sverigedemokraterna; högerpopulistiska partier som exploaterar dessa strömningar genom att söka enkla lösningar på komplicerade frågor. Att det händer i så många länder samtidigt tror jag är en effekt av ekonomins globalisering och automatiseringen av jobben. Många människor känner att de inte har fått en biljett till framtiden.
Det säger Hans Ekström, ordförande för Socialdemokraterna i Sörmland. Anette Rogers är inne på samma linje:
– Det som hos oss liknar förhållandena i USA är att våra politiker inte vågar eller förmår ta tag i svåra frågor som folk ställer och bearbeta dem på ett konstruktivt sätt. Då lämnas utrymme för hat och populism.
Hans Ekström är tveksam till att svensk politik smittas av den smutsiga amerikanska hatdebatten.
– Det vi ser i USA är mer ett symptom på ett missnöje som redan finns, och som bland annat gör att vi bygger våra egna slutna verkligheter genom Facebooks algoritmer. Det är en tendens i tiden som är svår att mildra på annat sätt än att försöka förmedla hopp.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands nyheter. Han tycker att svensk politik över tid har införlivat mycket av den amerikanska valkampanjformen. Därför tror han att vi på amerikanskt vis också kan förföras av bilden av den starka ledaren som ska ställa allt till rätta, och att politiken därmed kan gå mot ökad personcentrering.
– Det kan vara en frestande väg i ett Sverige som också präglas av politisk låsning. Det är enklare att tala om motståndaren som en skurk än att komma med egna politiska lösningar.
Medias bevakning av USA-valet har kritiserats för alltför stort personfokus och för att rapportera mer om lorten än att ge svar på väljarnas frågor. Bakom detta finns en medielogik som säger att det är mer tacksamt att berätta om en människa än om en sakfråga. Men det finns också ett ekonomiskt incitament i jakten på fler klick och höjda tittarsiffror.
En sådan morot ska inte förbises när svenska medier ska rapportera om nästa valrörelse. Kanske får sakligheten då stå tillbaka för underhållningen?
– Det finns inga garantier för att vi inte går åt det hållet. Men våra politiska företrädare är nog inte beredda att gå fullt ut som i USA, och då finns ingen grogrund för den riktigt tillspetsade mediebevakningen.
Jonmyren ser också en gräns för hur mycket pengar som kan tjänas på klickjournalistik.
– Jag tycker att vi nu snarare ser en efterfrågan på en mer seriös ton i journalistiken. Slaskigt blir ytligt – och det vill väljarna inte rösta efter.