I dagarna släpper Socialstyrelsen ny statistik som visar att medicineringen mot adhd-symptom ökat ytterligare det senaste året. 5,4 procent av alla svenska pojkar i åldern 10-17 år äter numera medicin för att hantera sina problem med uppmärksamhet och impulsivitet.
– Vi frågar oss hela tiden om det här är rimliga nivåer, men än så länge speglar förskrivningen av medicin den forskning som säger att runt sju procent av alla pojkar har diagnosen adhd och att ungefär 75 procent av dem väljer att medicinera mot sina problem, säger Peter Salmi som är utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
Det som ändå får Socialstyrelsen att vara lite vaksam är att de regionala skillnaderna är så stora. Bara i Stockholms län skiljer det enormt mycket mellan Danderyd där knappt 3 procent av pojkarna äter medicin och Nykvarn där drygt 12 procent gör det. Peter Salmi kan inte förklara de stora skillnaderna, men säger att biologiska faktorer samspelar med olika samhälls- och miljöfaktorer.
Tror du att vi ger för många barn adhd-diagnos i Sverige i dag?
– Nej, men det är viktigt att hela tiden följa förskrivningen av medicin och se om vi ligger för högt. I vissa kommuner kanske vi rentav ligger för lågt och inte når de här patientgrupperna. Det är i så fall ett lika stort problem.
Antalet barn med adhd-medicin ökar för tionde året i rad. Vad gör Socialstyrelsen om siffrorna bara fortsätter att öka?
– Jag kan inte svara på den frågan. Förskrivningen av medicin borde plana ut nu, men vi ser att de nya användarna ökar även i den senaste statistiken. Det här är en ständig diskussion som pågår hos oss och som också sker i samråd med Läkemedelsverket.