Föreställ dig att glida fram över blåa sjöar, gula rapsfält och mäktiga slott en varm och stilla julikväll med endast några millimeter välputsat plexiglas som skiljer dig från himlen ovanför. Jag lovar, det ger en både rofylld och fascinerande upplevelse och den går att uppnå enklare än du kan ana.
– Vi kallar det smörkolaflygning och ja, det är något som alla gillar, säger Taru Holmnäs som tillsammans med maken Torgny Larsson driver upplevelseföretaget Flygeventyr som utgår från Vängsö flygfält, strax nordväst om Gnesta.
Det gröna fältet, med två korsande landningsbanor, är också platsen för livaktiga Östra Sörmlands Flygklubb, ÖSFK, som även de erbjuder provflyg i olika flygplanstyper.
– Enklaste sättet att komma upp i luften är att höra av sig till flygklubben och boka en tid eller för att köpa ett presentkort. Vi har ett tätt samarbete och kan ställa upp med såväl motor- som segelflyg, motorseglare och ultralätta flygplanstyper, säger flygläraren Torgny Larsson.
När tidningen besöker Vängsö har det varit ostadigt väder under flera dagar och det tillfälliga högtrycket lockar snabbt till hög aktivitet – många vill passa på att komma upp i luften när solen äntligen kikar fram.
Segelflygledaren Stefan Dahlgren har tagit plats utanför den framrullade dragspelsbussen som står parkerad i början av landningsbanan. Den fungerar både som lektionssal och förråd med kommunikationsutrustning och fallskärmar prydligt sorterade på angivna platser.
– Det är både unikt och uppskattat att komma hit och testa på att flyga. Under säsongen har vi alltid flera möhippor, svensexor och jämna födelsedagar. Det är en kul upplevelse och dessutom mycket säker, säger han.
Loggen skvallrar om att flera plan befinner sig i luften och klubbens segelflyglärare Kim Jarl har precis kommit ner med dagens tredje elev.
– Boka en provlektion eller chansa och kom hit på drop-in. Vi försöker ta med så många nyfikna vi kan för vi vill gärna sprida glädjen i vår sport, säger han.
Vi får förmånen att följa med Torgny Larsson i en tvåsitsig Dimona, som är en Touring Motor Glider från 1984. Han har just landat efter en timmes flyglektion med Anders Cestar, som själv har segelflygcertifikat.
– Vi flög upp och tittade till huset där jag bor strax norr om Enköping. Det var riktigt fina förhållanden och det blev en skön tur. Med motorns hjälp behövde vi inte heller jaga termik – vi tog oss dit vi ville ändå, säger Anders som hann bekanta sig väl med det lilla flygplanet.
Den propellerförsedda motorseglaren har en maxvikt på 750 kilo – inklusive bränsle och passagerare. Motorn på 80 hästkrafter ger tillräcklig dragkraft för att lyfta redan efter 300 hundra meter och borgar för en marschfart på 200 kilometer i timmen.
– Vikten kan anpassas med mängden bränsle och flyger jag ensam så lyfter planet också snabbare. Maxfarten ligger på 275 kilometer i timmen och då kommer man också en bra bit på kort tid, säger Torgny Larsson.
Innan vi ger oss iväg ger han en kortare teoretisk och praktisk genomgång där vi går igenom flygningens grundprinciper samt hur flygplanet är uppbyggt. Vi synar av motor och propeller och känner på roder och klaffar innan vi kliver upp och spänner fast oss.
I cockpit är alla flygkontroller dubblerade och det känns inledningsvis lite väl pirrigt med både fotpedaler och en egen spak att förfoga över.
– Okej, headset på. Då stänger jag huven och startar motorn, säger Torgny innan vi rullar iväg.
Vi taxar ut mot bana 33, som sträcker sig 330 grader i nordvästlig riktning.
– Vi vill alltid starta och landa i motvind. Det gör både att vi kommer upp i luften snabbare och att flygplanet effektivare bromsas efter landning.
Vi gör oss klara för start och Torgny ökar gaspådraget. Den tvåbladiga propellern hjälper oss att accelerera över det lite ojämna underlaget. Vid 80 kilometer i timmen höjs nosen och vi lättar mot skyn. Grönskan byts snart mot Nyckelsjöns mörkblå yta och det tar inte många minuter innan vi når vår flyghöjd på 600 meter.
– Där har vi ett annat flygplan som tillhör Vängsö och strax bakom det ser du en stor rovfågel, säger Torgny och pekar mot objekten strax under oss.
Den stora havsörnen följer segelflygplanet och båda vet att där den andra flyger är det också bra termik. Ett exempel på hur djur och människa lär sig av varandra.
– Nu stänger jag strax av motorn och du kan flytta fram fötterna mot pedalerna.
Ljudet avtar och propellern stannar i ett lodrätt läge. Men istället för att tappa höjd stiger vi.
– Med så här gynnsamma förhållanden kan vi vara i luften ett bra tag och det skulle inte vara några problem att landa utan motorns hjälp.
Vi flyger i vida cirklar över Vängsö och innan Torgny greppar styrspaken för att ta oss ner igen får vi en bra blick över såväl Södertuna slott, sjön Klämmingen och i fjärran även Globen. Utsikten är fantastisk och även om vi sitter ganska trångt och i en liten farkost känns det mycket säkrare än att ombord på ett charterplan.
– De allra flesta vill testa på att manövrera, hålla kurs och fart och det hinner vi med oavsett om kunden vill vara uppe en kvart eller en timme. Jag tror att många får en väldigt bra känsla efter en sådan här upplevelse och del blir förvånade att allt blir så lugnt när vi väl kommit upp i luften.
Vad är den vanligaste reaktionen efter en provflygning?
– Alla som följer med upp kliver ur med ett leende på läpparna – det gäller även för de mest flygrädda och de som varit nervösa innan.