Förra veckan varslades 2 162 personer om uppsägning i Sverige. Det är 1 753 fler än föregående vecka och flest antal sedan midsommar. Ungefär hälften av varslen skedde inom industrin. Totalt har 96 105 personer varslats om uppsägning sedan början av mars.
För Sörmlands del har det, trots höga arbetslöshetssiffror för majoriteten av länets kommuner, sett ljusare ut de senaste månaderna.
– I juli hade vi fem varsel i länet och i augusti, till och med den 28:e, hade vi inte ett enda. Men då ska man komma ihåg att siffrorna för Sörmland såg desto dystrare ut tidigt i våras i samband med att coronapandemin tog fart, säger Erik Karlsson på Arbetsförmedlingen.
För anställda inom hotell-, restaurang- och besöksnäringen slog krisen hårt med många varsel redan tidigt i våras, medan flera industriföretag varslade under maj och juni.
– På riksnivå ligger varslen fortfarande högt. Stockholmsregionen hade den senaste månaden dubbelt så många som varsel jämfört med föregående år, medan Uppsala län och delar av västsverige låg mycket högre än så, säger Erik Karlsson.
Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, säger att osäkerheten på arbetsmarknaden är fortsatt stor och att de närmaste veckorna kommer att visa hur krisen kommer att utvecklas.
– En förklaring till de högre varseltalen kan vara att semesterperioden är över och företag drar igång och ser över sin verksamhet, säger hon
Förra veckan skrev 10 381 personer in sig som arbetssökande. Totalt är 476 355 personer inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar 9,2 procents arbetslöshet. Jämfört med föregående vecka är det totala antalet inskrivna något färre då många lämnar Arbetsförmedlingen för arbete.
– Vi ser tecken på att ekonomin kommer igång, det är fler som lämnar Arbetsförmedlingen än som skriver in sig. De som snabbt kommer tillbaka i jobb är de som har en utbildning och redan är etablerade på arbetsmarknaden, säger Annika Sundén.
För Sörmlands del låg arbetslösheten i juli på 11,7 procent och månadsstatistiken visar att 744 personer fick jobb under månaden. Det är en ökning med 16 procent jämfört med förgående år. Samtidigt ökade antalet nyinskrivna med 20 procent till 1 430 personer.
– Det skickar ändå en positiv signal och kan tolkas på flera sätt, säger Erik Karlsson och fortsätter:
– Det visar att företag återanställer och flera som lagt tunga varsel kanske inte fick fullt så besvärligt som de befarade och inser att: "vi behöver folk för att kunna köra på". Det betyder att fler kommer tillbaka snabbt när det vänder och att krisen nödvändigtvis inte blir långvarig.
Han säger att osäkerhetsfaktorerna är många och att olika data för arbetsmarknaden pekar åt olika håll.
– Huspriserna går fortfarande upp och korttidsarbete ser i nuläget ut att påverka köpkraften marginellt. Samtidigt ökar antalet coronautbrott på olika håll i världen och länder stänger ner. Det gör läget osäkert för alla exportberoende företag vi har i Sörmland, säger Erik Karlsson.
Tillväxtverket har beviljat 80 procent av företagens ansökningar om korttidsarbete i länet sedan mitten av mars. Det innebär att 15 642 personer gått ner i arbetstid och blivit hemförlovade med en viss lönesänkning.
– Förlängs inte möjligheten till korttidsarbete riskerar varslen att dra i väg på nytt, säger Erik Karlsson.
Eskilstuna och Flen har den högsta arbetslösheten i länet och nådde i juli 15,2 respektive 14 procent. Katrineholm och Vingåker noterade vid samma tid kring 10 procent, medan Trosa, Gnesta och Strängnäs låg mellan 5,4–8,1 procent.
Störst har ökningen varit i Nyköping och Oxelösund där arbetslösheten ökat med över tre procentenheter på ett år och i juli nådde 10 respektive 12,4 procent.
– De västra delarna av Sörmland, med Katrineholm och Eskilstuna, är mer industritungt men den ökade arbetslösheten i Nyköping och Oxelösund visar att även tjänstesektorn dras med, säger Erik Karlsson.
Han framhåller vikten av att stärka kompetensnivån för att kunna bibehålla konkurrenskraft och säger att de flesta industriföretag som anställer kräver gymnasiekompetens.
– Det är fortfarande brist på skickliga industriarbetare och utmaningen ligger i få nyinflyttade att matcha den kompetens som efterfrågas.