David Ljung, kommunikationschef på Kommuninvest som lånar ut pengar till kommuner och regioner i hela landet.
Länets största kommun Eskilstuna har också störst lån. Under 2020 steg de långfristiga skulderna från 6,1 till 7,3 miljarder kronor, enligt årsredovisningen.
– Samtidigt minskade våra kortfristiga skulder. Lånen ökade totalt sett bara med 241 miljoner, bland annat till följd av att Kommunfastigheter sålde av en del av sitt fastighetsbestånd, menar Christian Berg, ekonomistrateg på Eskilstuna kommun.
Tillsammans lånade de sörmländska kommunerna 1,9 miljarder kronor under fjolåret, och de totala långfristiga skulderna för kommunerna och deras bolag är nu uppe i 21,7 miljarder kronor.
En liknande utveckling har skett i hela landet de senaste åren, enligt David Ljung, kommunikationschef på Kommuninvest.
– Belåningen har generellt gått upp ganska ordentligt de senaste åren, och det finns en tydlig logik i det. Vi har haft en kraftig befolkningstillväxt. Samtidigt förändras strukturen i befolkningen så att andelen både yngre och äldre ökar. Detta gör att vi behöver bygga fler skolor, äldreboenden och sjukhus säger han.
Ungefär 60 procent av alla lån som kommunerna tar står Kommuninvest för. Bolaget ägs av 292 kommuner och regioner, alltså nästan samtliga i Sverige. De har därmed en god bild av det ekonomiska läget ute i kommunerna.
– Vi har fått en ganska snabb ökning av lånevolymen de senaste åren, men det är från låga nivåer och beror på ökande investeringar. Som helhet är vi inte så bekymrade från vår sida. Vi förväntar oss att utlåningen kommer att fortsätta stiga framöver då investeringsbehoven fortsatt är höga, säger David Ljung.
En annan anledning till att skulderna har ökat de senaste åren är att stora delar av allmännyttans bostäder byggdes på 60- och 70-talen. De kommunala fastighetsbolagen behöver finansiera omfattande renoveringar, eller bygga nya bostäder.
Den bilden känner Christian Berg i Eskilstuna igen:
– Det är en stor belastning skulle jag säga. Det befintliga beståndet börjar bli föråldrat.
Därtill har miljökraven på nya bostäder skärpts rejält på senare år. På längre sikt tjänar även bostadsföretagen på att bygga energisnålt, men det medför samtidigt ofta högre investeringskostnader och större lån.
Oxelösund är en kommun som stämmer ganska bra in på den generella bilden. Kustkommunen har den lägsta skulden per invånare i länet, men lånen har samtidigt växt snabbt: från 460 till 750 miljoner kronor på tre år.
– Vi såg tidigt att vi skulle behöva investera ganska mycket pengar och amorterade av våra skulder så mycket som möjligt inför den här perioden. Nu har vi bland annat byggt en helt ny skola för 500 elever och ett nytt äldreboende. 2023 har vi kommit över investeringspuckeln, säger ekonomichef Magnus Petersson.
Flen är den enda kommun i Sörmland som minskade sina långfristiga skulder under 2020, från 1,3 till 1,1 miljarder kronor.
– Våra bolag har inte haft några större upplåningar, och har samtidigt kunnat amortera en del på sina lån. Förklaringen är helt enkelt att vi inte har byggt så mycket, säger Jeanette Lijesnic, ekonomichef på Flens kommun.
En anledning till att Flen valde att amortera förra året var att man började närma sig taket i Kommuninvests låneram. Enligt bolaget är dock gränserna för hur mycket en kommun får låna ganska flexibla, och det är väldigt ovanligt att kommuner nekas nya lån. Däremot har många kommuner egna gränser för hur mycket pengar man får låna, genom politiska policybeslut.