Den 8 januari 2018 klev en 16-årig pojke in på en pizzeria i Stockholmsförorten Rinkeby och sköt ihjäl en man i 25-årsåldern som satt där och åt.
Den 8 januari 2018 stegar en maskerad 16-åring in på en pizzeria i Stockholmsförorten Rinkeby. Han bär en svart jacka med huvan uppdragen, mörka handskar och håller en pistol i handen. Ett par meter in i restaurangen stannar han, fattar vapnet med båda händer och höjer det mot en man som sitter och äter med ryggen mot ingången. Han trycker av två gånger innan han vänder sig om och försvinner ut i mörkret.
Offret, en man i 25-årsåldern, träffas i huvudet och i halsen och avlider senare på sjukhus. Polisen misstänker att skjutningen är en hämnd för ett annat mord i samma område en vecka tidigare. Ännu ett mord i ett av flera parallella gängkrig i huvudstaden, och hade det inte varit för ett ödesdigert misstag hade det kanske förblivit ännu ett olöst sådant.
När mordvapnet, en ombyggd gaspistol av märket Zoraki, påträffas i ett källarförråd två dagar senare i samband med ett tillslag kopplat till ett annat ärende är det avtorkat och fritt från DNA och fingeravtryck. Det är däremot inte den ammunition som lämnats kvar i vapnets magasin.
DNA från 16-åringen påträffas på två patroner, vilket tingsrätten ser som den viktigaste bevisningen när pojken senare döms till tre års sluten ungdomsvård för mord, narkotikabrott och grovt vapenbrott. Men på patronerna finns även DNA från en annan person hemmahörande långt ifrån förortens blodiga gängkonflikter.
Ungefär samtidigt som mordet i Rinkeby initierar Stockholmspolisen operation "Max", en serie riktade insatser avsedda att bryta våldscykeln i huvudstadens kriminella miljöer genom att minska tillgången till skjutvapen. Ett av spåren leder till Sörmland, och drygt två veckor efter mordet häktas flera personer misstänkta för grovt vapenbrott efter ett tillslag mot en oansenlig lada i Åkers styckebruk.
I ladan finns en verkstad där de häktade, alla män, i flera års tid och under organiserad former misstänks ha byggt om insmugglade gas- och startpistoler till dödliga vapen och sålt dem vidare till kriminella.
Vid tillslaget påträffas ett 30-tal vapen som enligt polisen är i "alla stadier av en ombyggnadsprocess till skarpa vapen".
Här, i en lada någon kilometer från centrala Åkers styckebruk, påträffade polisen en vapenfabrik där insmugglade startpistoler byggdes om till skarpa vapen.
En av de utpekade huvudmännen i härvan är en 51-årig man bosatt i Stockholmsområdet. Det är hans DNA som, utöver mördarens, dyker upp på patronerna i mordvapnet från pizzerian i Rinkeby.
Mathias Ståhle, mångårig medarbetare på Eskilstuna-Kuriren och sedan 2018 grävande reporter på Svenska Dagbladet, har tillsammans med kollegan Jani Pirttisalo Sallinen skrivit boken "Vapensmederna: Männen som beväpnar Sveriges kriminella".
Duon har kartlagt självlärda vapensmeder på olika håll i landet som gjort till sin affärsmodell att bygga om insmugglade vapendelar, startpistoler eller tidigare obrukbara pistoler till skjutklara vapen som sedan sålts vidare till kriminella. Ett kapitel i boken ägnas åt huvudmannen i Åkers styckebruk.
– Varken vi eller polisen kan tvärsäkert säga att pistolen som användes i Rinkeby verkligen kom från den här ladan i Åkers styckebruk, bara att offret sköts ihjäl med exakt samma sorts gaspistol som vi vet att man smugglade in och höll på att bygga om där ute, säger Mathias Ståhle.
Vapnet som användes vid mordet på pizzerian i Rinkeby var en ombyggd gaspistol av märket Zoraki.
På frågan om ammunitionen som användes vid skjutningen i Rinkeby kan ha kommit från ladan i Åkers styckebruk uppger 51-åringen i förhör att han förvarat delar av samma typ av ammunition i sitt hem.
"Jag har haft mycket sådana där hylsor och kulor och det är många som har fått det av mig. Det är därför det finns lite överallt", säger han.
Mannen misstänks initialt för grovt vapenbrott med anledning av DNA-fyndet, men utredningen läggs ner på grund av bristande bevis. Att inneha delarna är inte olagligt så länge de inte är ihopsatta, konstaterar Mathias Ståhle.
– Det blir olagligt först i ögonblicket du kombinerar kula, patron och krut. Åklagaren tror att pistolen är byggd i ladan i Sörmland och att den är försedd med ammunition därifrån innan den hamnar i Rinkeby, men det går inte att leda i bevis.
En av slutsatserna i boken "Vapensmederna" är att de som tillverkar vapnen ofta är de gängkriminellas raka motsats. Om den gängse bilden av en gängkriminell är en ung man eller pojke med invandrarbakgrund som växer upp i någon av storstädernas så kallade utanförskapsområden så är vapensmederna främst vita medelålders män.
Mathias Ståhle, tidigare grävreporter på Eskilstuna-Kuriren, har tillsammans med kollegan Jan Pirttisalo Sallinen skrivit boken "Vapensmederna: Männen som beväpnar Sveriges kriminella".
– De bor undantagslöst ute på landsbygden, har en på ytan stabil ekonomi och arbetar ofta med hantverk. Nästan alla har en bakgrund antingen som jägare eller sportskytt, det är så de har lärt sig att hantera vapen, säger Mathias Ståhle som delar upp smederna i två kategorier.
– Den ena sorten är medveten om att han arbetar direkt åt kriminella och har egna kriminella kontakter. Den andra har låtit sitt teknik- och vapenintresse ta över så mycket att man inte ens verkar reflektera över vem man gör affärer med. Oavsett så visar det på en total hänsynslöshet. Man skiter i var vapnen hamnar när man är klar med dem. Det kan vara en kriminell, någon som vill ägna sig åt jakt eller en terrorist i andra änden – man vet inte.
Den 51-årige huvudmannen i Åkers styckebruk döms i oktober 2018 till fyra års fängelse för bland annat grovt vapenbrott, grov smuggling och grovt brott mot lagen om krigsmateriel. Övriga sju medåtalade döms till fängelse i mellan ett år och tre år och sex månader.
Den då 51-årige mannen greps efter ett tillslag mot en lada i Åkers styckebruk. Mannens DNA påträffades senare på patroner som fanns i mordvapnet från skjutningen på pizzerian i Rinkeby.
Domen överklagas och i december 2019 sänker hovrätten straffen för samtliga inblandade. För 51-åringens del ändras rubriceringarna till vapenbrott och smuggling av normalgraden, och han frikänns helt från brott mot lagen om krigsmateriel.
Lagen – som förbjuder tillverkning av vapen utan tillstånd från staten – medger undantag för tillverkning av enstaka handeldvapen. Syftet är, enligt Mathias Ståhle, att möjliggöra för legala vapenägare att kunna reparera och bygga ihop sina egna vapen utan att begå brott. Dessutom saknas rubriceringen försök till brott mot lagen om krigsmateriel.
I fallet i Åkers styckebruk innebär det att bara tre av det 30-tal vapen som finns i verkstaden vid tiden för tillslaget bedöms vara färdigbyggda, ett antal som enligt hovrätten är att betrakta som enstaka. Mathias Ståhle anser att utgången visar på stora brister i lagstiftningen.
En av de ombyggda startpistoler som beslagtogs vid tillslaget mot vapenfabriken i Åkers styckebruk.
– Det jag tycker är riktigt allvarligt är att det inte finns något försöksbrott. För då måste polisen ta honom i tidsfönstret när vapnet är färdigbyggt men innan det är sålt till gängmiljön. Hur ska man som polis veta vad som är exakt rätt tillfälle?
Inga vapen har med säkerhet kunnat spåras tillbaka till verkstaden i Åkers styckebruk, utöver de som togs i beslag i samband med tillslaget i januari 2018. Men mycket tyder mycket på att männen haft betydligt större mängder vapen i omlopp.
– Man ser i deras e-post och telefonkommunikation att de har bedrivit handel med vapenfirmor i flera länder i ganska många år innan det här hände, men exakt vilka modeller eller hur många de har köpt har inte gått att fastställa.