Spädbarnsfonden: "Utred varje barn som dör"

De senaste dagarna har tidningen skrivit om barnen Teo, "Philip" och "Albert", och mamman Caroline, som alla avled i anslutning till svåra förlossningar på Mälarsjukhuset i Eskilstuna under förra året. Anhöriga har riktat hård kritik mot hur de blivit bemötta av Kvinnokliniken, och även mot vårdens obenägenhet att anmäla dödsfall enligt lex Maria. 

Malin Asp är läkare och ordförande för Spädbarnsfonden, en rikstäckande stödgrupp för familjer som förlorat ett barn före födseln eller under barnets första levnadsår. 

Hon reagerar starkt på tidningens berättelser.

– Man drabbas verkligen när man läser om de här fruktansvärda fallen. De är tragedier. Men man slås verkligen av vikten av att lyssna på patienterna och på blivande mammor.

Malin Asp menar att de döda spädbarnen lätt glöms bort. 

– Man pratar väldigt mycket om förlossningsskador, bristningar och personal som går på knäna. Men just frågan om barn som faktiskt dör innan eller i samband med förlossningen har blivit bortglömd. Tittar man på barn som dör i magen så är det på i princip samma nivå som för 35 år sedan. Det tycker vi är anmärkningsvärt.

Sörmland har länge legat sämre till än rikssnittet, både när det gäller barn som föds döda och barn som avlider under sina första levnadsdygn. De senaste tio åren har i genomsnitt 16 barn dött i magen i Sörmland varje år.

En rapport av Socialstyrelsen från förra året lyfter särskilt fram att kvinnor i Sörmland löper "signifikant högre risk" än kvinnor i övriga landet att deras barn ska vara dödfödda före 37 veckors graviditet. Enligt rapporten ligger Sörmland dåligt till även vid fullgångna graviditeter, något Bettina Ouvrier, överläkare vid Kvinnokliniken tidigare har förklarat med att Sörmländskorna lever ohälsosamt.

Socialstyrelsen föreslår att varje dödsfall ska utredas noggrannt enligt en nationell mall, något Malin Asp ställer sig bakom.

– Det görs ofta utredningar efter dödsfall, men det finns inga tydliga riktlinjer över vad som ska göras och vad som ska ingå.

Hon poängterar att utredningarnas mål inte är att hitta syndabockar.

– Det är fel med internutredningar som handlar om att avskriva ansvar.  Det handlar inte om att straffa eller hänga ut enskild sjukvårdspersonal, utan om vad vi kan lära oss av detta, säger hon.

Vidare säger hon att det finns en rädsla för att bli granskad och straffad när man jobbar med patientsäkerhetsarbete.

– Många av dem jag pratar med och som jobbar med detta säger att vi måste komma bort från skam och skuldbeläggning och röra oss mot insikten att varje fall är ett tillfälle att lära sig. Granskningarna är viktiga både för att sjukvården kan lära sig saker om varje dödsfall men även för dem som har mist sina barn, för deras bearbetning. Det är otroligt viktigt att känna att man blir tagen på allvar och att få alla svar.

Ett annat område där Spädbarnsfonden efterlyser nya nationella riktlinjer gäller igångsättning av gravida som går över tiden. Den gällande rekommendationen är att vänta till vecka 42, men en studie från Sahlgrenska universitetssjukhuset som publicerades i dagarna pekar på att fler barn skulle överleva om fler mammor istället sattes igång vecka 41. Region Dalarna har redan ändrat sina riktlinjer, men Sörmland avvaktar.