Projektet drivs av den ideella föreningen Läsrörelsen i samarbete med förskolor och bibliotek. Under våren kommer ett antal av kommunens förskolepedagoger och bibliotekarier utbildas i hur man kan arbeta med små barn och litteratur.
— Undersökningar visar att andelen föräldrar som läser för sina barn sjunker, och att läsförmågan och läsförståelsen har gått ner bland svenska barn, säger Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare.
Det vill Läsrörelsen ändra på. Hjärtefrågan i projektet är att ge barnen tillgång till språket genom lek och utforskande.
Hur ska man då läsa med ett- till treåringar?
— Egentligen är det bara att högläsa. Men hela formen för det här är lek och utforskande, säger Susanna Ekström, litteraturpedagog i projektet.
Igenkänning, upprepning och överraskning är tre variabler som man kan använda när man jobbar med litteratur och små barn.
— Den som läser måste ha läst berättelsen innan och ha ett förhållande till både bild och text. Annars blir det inte bra, säger hon.
Det fungerar heller inte att läsa vilken bok som helst. I läsprojektet får deltagarna välja att arbeta med en utav tre utvalda titlar som varje barn får ett exemplar av: "Här dansar Herr Gurka" av Lennart Hellsing och Poul Ströyer, "Kanel och Kanin - dikter om kroppen" av Ulf Stark och Charlotte Ramel eller "Gummi-Lisa hittar hem" av Anna Bengtsson.
— Att arbeta med en bok i flera månader ställer vissa krav på boken. Den måste vara konstnärligt fullödig i både text och bild, och den måste vara utmanande för både barnen och personalen.
— En bok med en bild på en tandborste på ena sidan och en lastbil på den andra blir inte en utmaning. Man blir inte så kreativ av det.
Men läsprojektet är inte bara ett projekt som handlar om språk och litteratur.
— Det här är också ett demokratiprojekt. Språket ger tillgång till och gör att man kan göra sig hörd i samhället vilket är en demokratifråga i allra högsta grad. Och man måste börja med de allra yngsta barnen, säger Elisabet Reslegård.